Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...
Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...
Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
förändringar innebär för förskolepedagogers vardagspraxis samt för institutionslivet<br />
som sådant.<br />
Ett annat område som några av bidragen behandlar är livslångt lärande<br />
som de senaste åren har lyfts upp som viktig politisk angelägenhet, vilket<br />
bland annat har resulterat i internationella överenskommelser <strong>och</strong> att utbildningsinstitutionerna,<br />
från förskola till universitet, har involverats <strong>på</strong> olika<br />
sätt. Livslångt lärande tillskrivs en betydelsefull roll för både medborgarens<br />
<strong>och</strong> nationens utveckling. I Katri Kaunistos <strong>och</strong> Magnus Åbergs artiklar<br />
fördjupas förståelsen av begreppet livslångt lärande med skogsindustrin i<br />
Finland respektive lärarutbildningen i Sverige som undersökningsfält. Kaunisto<br />
visar exempelvis den betydelse ekonomiska aktörer som bolagsledningar<br />
tidigt gav livslångt lärande som en viktig konkurrensfaktor <strong>på</strong> den<br />
internationella marknaden, men också att yrkeskunskap <strong>på</strong> ett vardagsplan<br />
har både formella <strong>och</strong> informella dimensioner. Åberg visar i sin artikel att<br />
begreppet livslångt lärande rymmer flera <strong>perspektiv</strong> <strong>och</strong> även ideal som individualitet,<br />
flexibilitet <strong>och</strong> självständighet. Han relaterar livslångt lärande<br />
till ett organisations<strong>perspektiv</strong> <strong>på</strong> lärarutbildning <strong>och</strong> högskola, liksom till<br />
mer övergripande strukturella sammanhang. Där spelar politiska <strong>och</strong> ekonomiska<br />
intressen en viktig roll <strong>och</strong> begreppet livslångt lärande förknippas i det<br />
sammanhanget med föreställningar om kunskapssamhället eller kunskapsekonomier.<br />
I flera av bidragen diskuteras genus, klass, ålder <strong>och</strong> etnicitet <strong>och</strong> hur<br />
dessa kategorier genomkorsar varandra. Diskussionen om hur de olika kategorierna<br />
förhåller sig till varandra har i Sverige under senare år förts i termer<br />
av intersektionalitet (av engelskans intersectional, skärnings-, som består av<br />
korsande linjer). Olika kategorier kan såväl förstärka som försvaga varandra.<br />
Så är exempelvis ålder <strong>och</strong> genus de mest dominerande kategorierna i vissa<br />
sammanhang, medan klass <strong>och</strong> etnicitet är det i andra. I flera av antologins<br />
bidrag kan vi se hur olika kategorier får varierande genomslagskraft i förhållande<br />
till utbildningsinstitutioner <strong>och</strong> utbildningslandskap. Kombinationen<br />
av klass, etnicitet <strong>och</strong> genus kan till exempel få avgörande betydelse för hur<br />
framgångsrik en elev, student eller forskare blir i utbildnings- <strong>och</strong> yrkessammanhang.<br />
Antologins bidrag<br />
Bokens disposition utgår dels från en utbildningsinstitutionell ordning från<br />
förskola <strong>och</strong> grundskola till universitet, dels från åldern <strong>på</strong> personerna i de<br />
olika undersökningsgrupperna. De tre första artiklarna handlar om elever<br />
eller pedagoger i förskole- eller skolmiljöer. Därefter följer två artiklar om<br />
11
Change language