Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

More documents

Recommendations

Info

esurser, vilka visade sig vara betydelsefulla för barnens handlingsutrymmen och därmed deras skolframgång och förmodligen även för deras livskarriärer. Den visar även på nödvändigheten att sätta barnens vardagsliv och skolframgång i relation till andra aktörer och till större sociala och kulturella sammanhang, både inom och utanför skolan, än enbart klassrummet. Det visade sig viktigt att uppmärksamma och problematisera även hemmens och familjernas betydelse för barnens resurser och handlingsutrymmen. 4 Studien aktualiserar samhällets och skolans ansvar och uppdrag att ge alla barn likvärdiga möjligheter till utveckling och utbildning, enligt skolans styrdokument och FN:s barnkonvention. Ett kunskapsbidrag till det arbetet är att beskriva och problematisera de framgångsrika elevernas och/eller resursstarka barnens livsvillkor och kultur. Det blir särskilt viktigt med tanke på att dessa barn ofta får representera både normalitet och det önskvärda, vilket gör det särskilt angeläget att synliggöra just dessa barns vardagsliv, deras tanke- och handlingsmönster och resurser, både de synliga och dolda. Min studie visar vikten av att anlägga ett holistiskt perspektiv på barnens livssituation, vilka resurser och handlingsutrymmen de ges eller skapar samt på barn- och kamratkulturens och vuxenvärldens betydelse när det gäller sociala och kulturella reproduktions- och produktionsprocesser. Epilog – hur gick det för klassen och för eleverna? Jag undrade ofta, både under och efter fältarbetet, hur det skulle gå för tjejerna och killarna. Skulle klass Tilia och dess elever uppvisa höga betyg och provresultat i nian när de lämnade grundskolan? Ja, det gjorde klassen och eleverna. Både tjejerna och killarna! Klassen som helhet hade ett mycket 4 Det finns två områden som jag av utrymmesskäl har valt att exkludera i den här artikeln men som är viktiga att nämna. För den intresserade hänvisar jag till den rapport som jag nämnde inledningsvis där dessa två områden behandlas. Det ena handlar om begreppen skolframgång och framgångsrika skolor och elever. Min undersökning visar att själva begreppen behöver problematiseras, eftersom de är mångbottnade, perspektivberoende, kopplade till tolkningsföreträde samt att de är situationellt och kontextuellt betingade. Begreppens betydelse behöver relateras till både vuxenvärldens och barnens föreställningar om skolans betydelse för framtiden samt inte minst till barnens resurser i samband med skolframgång och livskarriärer överhuvudtaget. Det andra området handlar om hur över- och medelklassföräldrarna använde friskolan som en social och kulturell enklav för sina barn. Både föräldrar och barn uttryckte en misstro och en brist på tillit till de kommunala skolorna. Andra forskare har påvisat just skolans och utbildningens viktiga roll i medelklassens sociala och kulturella reproduktion (Butler & Robson 2003). Frågan är ju vad som händer om medelklassföräldrarna väljer bort de offentliga skolorna. Hur kommer det att påverka skolsystemet och idén om en skola för alla? Hur kommer det att påverka barns vardagsliv och handlingsutrymmen, både för de som hamnar i friskolor med en stark elevrekrytering från medelklassen och för de barn som fortsätter sin skolgång på den kommunala skolan närmast hemmet? 44
högt betygsresultat i så gott som alla ämnen. I kärnämnena svenska, engelska och matematik var betygsfördelningen 25–45 % högsta betyg, det vill säga MVG, och 30–45 % hade VG i betyg. Även i de nationella proven uppvisade eleverna mycket bra resultat, om än något lägre än betygen. Resultatmässigt hade tjejerna lyckats något bättre än killarna, trots att de använde sig av så olika skol- och livsstrategier och praktiker. Källor och litteratur Otryckta källor Informanter Femton intervjuer, varav sju enskilda och åtta parintervjuer, under samma period med klassens samtliga tjugotvå elever. Fältarbetsmaterial Fältanteckningar från fältarbete i klass Tilia, årskurs 8, på friskolan Mariaskolan under september och oktober 2000. Otryckta källor förvaras i författarens ägo. Litteratur Adler, Patricia, 1998: Peer Power. Preadolescent culture and identity. New Brunswick, N.J.: Rutgers Univ. Press. Ambjörnsson, Fanny, 2004: I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfronts förlag. Blomqvist, Paula & Rothstein, Bo, 2000: Välfärdsstatens nya ansikte: demokrati och marknadsreformer inom den offentliga sektorn. Stockholm: Agora. Bourdieu, Pierre, 1996: Homo Academicus. Stockholm/Stehag: Symposion. Bourdieu, Pierre, 1993: Distinktionen. I: Broady, Donald & Palme, Mikael, Pierre Bourdieu. Kultursociologiska texter. Stockholm/Stehag: Symposium. 4:e uppl. Boady, Donald (red.), 1989: Kultur och utbildning. Om Pierre Bourdieus sociologi. UHÄ FoU 1985:4. Butler, Tim, & Robson, Garry, 2003: London calling – The middle classes and the Re-making of Inner London. Oxford: Berg. Coleman, James R., 1966: Equality of educational opportunity. Washington: Us Government Office. Frykman, Jonas, 1998: Ljusnande framtid! Skola, social mobilitet och kulturell mobilitet. Lund: Historiska Media. Grosin, Lennart, 2003: Forskningen om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. I: Berg, Gunnar, & Scherp, Hans-Åke (red.), Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus, nr 15. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber Distribution. Giddens, Anthony, 2003: En skenande värld. Hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv. Stockholm: SNS Förlag. 45
Page 1: Rapportserie Forum för skolan Upps
Page 4 and 5: Skolvardag och framtidsambitioner -
Page 7: Förord Utbildningsfrågor kan vara
Page 10 and 11: stadgat att alla människor har rä
Page 12 and 13: gor ges ofta en nationell svensk be
Page 14 and 15: yrkesutbildning. De sista bidragen
Page 16: Birgitta Meurling diskuterar i sitt
Page 20 and 21: tifikationer hos elever i skolan. M
Page 22 and 23: 2004). Det är även ett begrepp so
Page 24 and 25: 22 Walter: Först vaknar jag, äter
Page 26 and 27: sig mot klasskamrater och gjort en
Page 28 and 29: Berge, Britt-Marie, 2001: Aktionsfo
Page 31 and 32: Barnens och kamratkulturens betydel
Page 33 and 34: givna institutionella och samhälle
Page 35 and 36: de använde den så olika. Alla ele
Page 37 and 38: också. Då orkar man inte göra l
Page 39 and 40: uttryckte oro för att döttrarna s
Page 41 and 42: sarbeten och prov. De tog ofta upp
Page 43 and 44: eller föräldrarnas föreställnin
Page 45: Viktigt att lyfta fram är också a
Page 51 and 52: Danska förskollärares arbete med
Page 53 and 54: Denna utveckling ingår i en intern
Page 55 and 56: läroplanen som extern kommunikatio
Page 57 and 58: att betrakta det som två åtskilda
Page 59 and 60: grundläggande vuxenstyrningen, som
Page 61 and 62: nets arbete och därmed tar det int
Page 63 and 64: Kommunikationskultur och kollegiali
Page 65 and 66: Resurspedagogen för över samtalet
Page 67 and 68: Förskolläraren flyttar diskussion
Page 69 and 70: institutionellt hemliknande, väl m
Page 71 and 72: Alma: Jag tror att det viktigaste
Page 73 and 74: Tryckt källa Serviceloven, LBK nr
Page 75: Smidt, Søren, 1999: Plan og virkel
Page 78 and 79: Den grundläggande tanken med livsl
Page 80 and 81: familjerna behövde också arbetskr
Page 82 and 83: på utbildningen har man koncentrer
Page 84 and 85: Källor och litteratur Otryckta kä
Page 87 and 88: Flexibel och självständig - att u
Page 89 and 90: ibla och självständiga lärare p
Page 91 and 92: arstudent och en etnologstudent beh
Page 93 and 94: den. Trädets grenar rör sig visse
Page 95 and 96: en politisk nationell nivå blir in
Page 97 and 98:
största föreläsningssalen visade
Page 99 and 100:
ningen - en yrkesutbildning som det
Page 101 and 102:
kan bidra med ett annat perspektiv
Page 103 and 104:
Prop. 2000: Regeringens proposition
Page 107 and 108:
Med krumelurpiller i akademin Av Fr
Page 109 and 110:
under 2001 ett större antal interv
Page 111 and 112:
okform, men otaliga arbeten förbli
Page 113 and 114:
det mindre självklart att uppfatta
Page 115 and 116:
en gång upplevde samma svårighete
Page 117 and 118:
kerar skolan som institution (eller
Page 119 and 120:
De skillnader i självpresentatione
Page 123 and 124:
Charmerande undantag eller hotande
Page 125 and 126:
kvinnliga forskares svar på ett fr
Page 127 and 128:
eller också gjorde en dygd av nöd
Page 129 and 130:
Kvinnliga forskare och mentorsproje
Page 131 and 132:
uppfattas som hotfullt: ”Maud Edu
Page 133 and 134:
kapital. De slapp drabbas av det du
Page 135 and 136:
faktum att kön fortfarande spelar
Page 137:
Lövkrona, Inger, 2005: Rapport om
Page 140:
tiv. Bland hennes publikationer kan
show all

Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?