Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...
Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...
Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
krävde mindre arbetskraft men mer kvalificerade skogsarbetare. Men det<br />
finländska samhällets modernisering <strong>och</strong> urbanisering samt en instabil ekonomisk<br />
situation orsakade migration från glesbygden till tätorter. Samtidigt<br />
var arbetsgivarna i skogsbranschen bekymrade över en eventuell brist <strong>på</strong><br />
arbetskraft i framtiden. De yrkeskickliga arbetarna blev äldre <strong>och</strong> unga män<br />
var inte intresserade av skogsarbete. Man trodde att respekten <strong>och</strong> intresset<br />
för skogsarbetet som yrke skulle öka genom utbildning (Heikinheimo m.fl.<br />
1972:17). Men yrkesutbildningen blev, dessa förhoppningar till trots, inte<br />
särskilt populär <strong>och</strong> det tog lång tid innan det blev vanligt att man började<br />
utbilda sig. Företagarna i skogsbranschen var bekymrade över bristen <strong>på</strong><br />
kvalificerade skogsarbetare, vilket ledde till att de måste anställa outbildad<br />
personal. Så sent som <strong>på</strong> 1970- <strong>och</strong> 1980-talen fanns det få yrkesutbildade<br />
skogsarbetare. Unga män <strong>på</strong> landsbygden var ofta bara intresserade av att<br />
skaffa sig ett utomhusarbete med bra lön <strong>och</strong> nära hemmet. Någon utbildning<br />
var de inte intresserade av. De som faktiskt utbildade sig ville göra det<br />
för att få ett arbete, som inte var lika fysiskt krävande som skogsarbete (Raatikainen<br />
1992:104–105). Därför krävde skogsbranschens företagare att deras<br />
anställda skulle delta i personalutbildning för att underhålla <strong>och</strong> utveckla<br />
sina kunskaper <strong>och</strong> sin yrkesskicklighet.<br />
Skogsarbetare, skogsmaskinsföretagare <strong>och</strong> -förare framhåller i intervjuerna<br />
flera orsaker till att de inte var intresserade av yrkesutbildning. De som<br />
hade negativa erfarenheter av sin skoltid trodde inte att de hade någon<br />
fallenhet för inlärning av ny kunskap eller nya färdigheter.<br />
Nåväl, skolan var ganska svår för mig, <strong>och</strong> det var nära att jag avbröt [min<br />
skolgång], men till sist gick jag klart <strong>på</strong> något sätt (Lusto A02001:757/62A).<br />
Anledningen till att skogsarbetare har motsatt sig utbildning står också att<br />
finna i en långvarig manlig tradition inom arbetarklassen <strong>och</strong> dess förhållningssätt<br />
till arbete <strong>och</strong> liv. Arbetarnas liv har alltid varit en kamp mot ekonomiska<br />
svårigheter <strong>och</strong> för att klara sig har det krävts en starkt arbetsorienterad<br />
attityd. Arbetsorienteringen har också setts som ett försök att dölja en<br />
svag självkänsla. Om man kunde arbeta hårt så kunde man få hög social<br />
prestige, dessutom var skogsarbetare självständiga i sitt arbete <strong>och</strong> kunde<br />
själva bestämma över sina arbetsuppgifter (Kuosmanen 2001:82; Persson<br />
1993:144; se också Connell 2000:106–107). Jordbruk <strong>och</strong> skogsarbete har<br />
varit ett fysiskt arbete som krävt muskelkraft <strong>och</strong> yrkesskicklighet. Skogsarbetarna<br />
ansåg att det var onödigt med utbildning, eftersom yrkesskickligheten<br />
oftast förvärvades genom att yngre arbetare stod i ett lärlingsförhållandet<br />
till äldre (Kuosmanen 2001:83; Persson 1993:59). I början av 1900-talet<br />
hade en familj i glesbygden inte alltid ekonomiska möjligheter att låta barnen<br />
skaffa sig en utbildning. Skolorna låg ofta långt borta från hemmet <strong>och</strong><br />
77
Change language