Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

More documents

Recommendations

Info

stadgat att alla människor har rätt till en god och grundläggande utbildning. Enligt skolans styrdokument som skollagen (1 kap. 2§) och läroplanerna är detta också ett av skolans uppdrag och mål. Synen på hur man skall uppnå detta mål varierar dock. Frågan gäller såväl tillgången till utbildning och utbildningens innehåll som utbildningsinstitutionernas utformning. Forskning om utbildning är ett sedan länge etablerat forskningsområde och bedrivs inom en rad olika discipliner. I denna bok ger vi exempel på hur kulturanalysen kan bidra till detta forskningsfält genom att generera ny kunskap inom olika områden som berör utbildningssektorn. Boken vänder sig till yrkesverksamma, studenter och forskare inom utbildningsområdet liksom till övriga som intresserar sig för utbildningsfrågor. Etnologi och utbildning Artiklarna har ett kulturanalytiskt grundperspektiv där ambitionen är att beskriva och problematisera människors vardagsliv, agerande, föreställningar och berättelser, vilka kan relateras till sociala och kulturella förändringsprocesser och mer djupgående kulturmönster. 2 Det konstruktivistiska perspektivet är utgångspunkten för bokens författare. Det innebär att verkligheten, eller aspekter av verkligheten, betraktas som socialt konstruerade, det vill säga att de är produkter av mellanmänsklig interaktion och kollektivt handlande. Utifrån ett sådant sätt att förstå omvärlden betraktas essentialistiska förklaringsmodeller, som hävdar att vissa egenskaper tillhör ett objekts natur, med skepsis. Utgångspunkten är i stället att mänskliga beteenden och tankesätt inte betraktas som naturgivna, utan som företeelser som ständigt skapas och omskapas i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Det karaktäristiska etnologiska perspektivet är att utgå från människors vardag, deras erfarenheter och sociala samspel i olika situationer och sammanhang, från deras föreställningar eller berättelser för att beskriva och förstå relationen mellan människors vardagsliv och större strukturella processer i samhället. Ofta finner man då att tider och platser, som till synes präglas av stora omvälvningar, i själva verket inrymmer såväl förändring som kontinuitet, eller sega strukturer, i form av traditioner, vanor och rutiner. Flertalet av artiklarna ansluter till en etnologisk forskningstradition när de diskuterar utbildning som en betydelsefull plattform för människors vardagsliv, för skapandet av social och kulturell ordning samt för samspel mellan individ och struktur. Artiklarna och antologin som helhet ger en god bild av vilka metoder och källor etnologer kan använda i sin forskning. Den kan beskrivas som flexibel 2 För en närmare diskussion av vad etnologisk kulturanalys innebär, se Ehn & Löfgren 2001 samt Arvastson & Ehn (red.) 2007. 8
och mångfaldig: olika metoder och tekniker kan kombineras beroende på såväl förutsättningar som miljöer och frågeställningar. Bland etnologer är det inte ovanligt att man kombinerar material som består av tryckt såväl som otryckt källmaterial med material som forskaren själv skapar genom fältarbete. Etnologer arbetar både med historiska och samtida undersökningar av samhället. Denna bok innehåller exempel på båda delarna. Några av bokens artiklar är samtidsstudier, medan andra handlar om utbildning under såväl det tidiga som det sena 1900-talet. Flera av bidragen består av etnografiska fältarbeten med observationer, samtal och intervjuer. Etnografi är i grunden en kvalitativ beskrivning av en social eller kulturell företeelse och/eller miljö. Begreppet används av etnologer och antropologer, ofta i en något vidgad betydelse, som en benämning på den del av forskningsarbetet som omfattar insamlandet och bearbetningen av grundläggande forskningsmaterial Undersökningarna har genomförts i skiftande miljöer och med olika frågeställningar. En frågeställning är hur pojkar i multietniska skolor genom sina kroppar iscensätter olika maskuliniteter och elevidentifikationer, en annan är hur tanke- och handlingsmönstret i förhållande till skolarbete och framtid ser ut hos medel- och överklassens barn. Flera av författarna har kombinerat sina fältarbeten med analyser av tryckta källor såsom olika styrdokument för utbildningsinstitutionerna, till exempel läroplaner och lagar, andra dokument som propositioner och statliga utredningar, men också offentlig debatt i dagstidningar och tidskrifter. Några av bokens författare har förutom samtidsmaterial använt sig av historiska källor i syfte att studera kontinuitet och förändring. Detta gäller exempelvis de artiklar som handlar om skogsarbetares syn på yrkeskunskap och utbildning respektive kvinnliga forskares verksamhet och strategier inom akademin under 1900-talet. Författarna har använt sig av självbiografiskt material (exempelvis livshistoriska intervjuer och frågelistsvar) samt källor som tidningsmaterial och litteratur. Perspektiv och ingångar Människors vardagsliv och vardagslivet i de utbildningsinstitutioner, som behandlas i det följande, karaktäriseras ofta av kulturell komplexitet och av motsägelser. Ändå, eller just därför, skapar individer och grupper social och kulturell ordning på olika sätt i förhållande till utbildningsinstitutionerna. Institutionerna är platser – man kan även tala om fält eller arenor – för ett organiserande och skapande av sociala ordningar, hierarkier och normsystem, av maktordningar och kamp mellan många aktörer på olika nivåer. Det kan handla om allt från barns och vuxnas vardagspraxis till aktörer på nationell nivå som myndigheter, politiker, näringsliv och medier. Utbildningsfrå- 9
Page 1: Rapportserie Forum för skolan Upps
Page 4 and 5: Skolvardag och framtidsambitioner -
Page 7: Förord Utbildningsfrågor kan vara
Page 12 and 13: gor ges ofta en nationell svensk be
Page 14 and 15: yrkesutbildning. De sista bidragen
Page 16: Birgitta Meurling diskuterar i sitt
Page 20 and 21: tifikationer hos elever i skolan. M
Page 22 and 23: 2004). Det är även ett begrepp so
Page 24 and 25: 22 Walter: Först vaknar jag, äter
Page 26 and 27: sig mot klasskamrater och gjort en
Page 28 and 29: Berge, Britt-Marie, 2001: Aktionsfo
Page 31 and 32: Barnens och kamratkulturens betydel
Page 33 and 34: givna institutionella och samhälle
Page 35 and 36: de använde den så olika. Alla ele
Page 37 and 38: också. Då orkar man inte göra l
Page 39 and 40: uttryckte oro för att döttrarna s
Page 41 and 42: sarbeten och prov. De tog ofta upp
Page 43 and 44: eller föräldrarnas föreställnin
Page 45 and 46: Viktigt att lyfta fram är också a
Page 47 and 48: högt betygsresultat i så gott som
Page 51 and 52: Danska förskollärares arbete med
Page 53 and 54: Denna utveckling ingår i en intern
Page 55 and 56: läroplanen som extern kommunikatio
Page 57 and 58: att betrakta det som två åtskilda
Page 59 and 60: grundläggande vuxenstyrningen, som
Page 61 and 62:
nets arbete och därmed tar det int
Page 63 and 64:
Kommunikationskultur och kollegiali
Page 65 and 66:
Resurspedagogen för över samtalet
Page 67 and 68:
Förskolläraren flyttar diskussion
Page 69 and 70:
institutionellt hemliknande, väl m
Page 71 and 72:
Alma: Jag tror att det viktigaste
Page 73 and 74:
Tryckt källa Serviceloven, LBK nr
Page 75:
Smidt, Søren, 1999: Plan og virkel
Page 78 and 79:
Den grundläggande tanken med livsl
Page 80 and 81:
familjerna behövde också arbetskr
Page 82 and 83:
på utbildningen har man koncentrer
Page 84 and 85:
Källor och litteratur Otryckta kä
Page 87 and 88:
Flexibel och självständig - att u
Page 89 and 90:
ibla och självständiga lärare p
Page 91 and 92:
arstudent och en etnologstudent beh
Page 93 and 94:
den. Trädets grenar rör sig visse
Page 95 and 96:
en politisk nationell nivå blir in
Page 97 and 98:
största föreläsningssalen visade
Page 99 and 100:
ningen - en yrkesutbildning som det
Page 101 and 102:
kan bidra med ett annat perspektiv
Page 103 and 104:
Prop. 2000: Regeringens proposition
Page 107 and 108:
Med krumelurpiller i akademin Av Fr
Page 109 and 110:
under 2001 ett större antal interv
Page 111 and 112:
okform, men otaliga arbeten förbli
Page 113 and 114:
det mindre självklart att uppfatta
Page 115 and 116:
en gång upplevde samma svårighete
Page 117 and 118:
kerar skolan som institution (eller
Page 119 and 120:
De skillnader i självpresentatione
Page 123 and 124:
Charmerande undantag eller hotande
Page 125 and 126:
kvinnliga forskares svar på ett fr
Page 127 and 128:
eller också gjorde en dygd av nöd
Page 129 and 130:
Kvinnliga forskare och mentorsproje
Page 131 and 132:
uppfattas som hotfullt: ”Maud Edu
Page 133 and 134:
kapital. De slapp drabbas av det du
Page 135 and 136:
faktum att kön fortfarande spelar
Page 137:
Lövkrona, Inger, 2005: Rapport om
Page 140:
tiv. Bland hennes publikationer kan
show all

Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?