Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

ningar. Den handlar nämligen om att kollegans inblandning kan få det att gå
i baklås. Det blir helt fel när kollegan försöker lägga sig i. Kanske därför att
det innebär en möjlighet att hon kan komma med goda råd eller dra in alternativa
perspektiv som kan innebära en implicit kritik eller relativisering av
den andres (professionella) beteende, strategier och tankesätt. En sådan inblandning
och potentiell analys är vansklig. Det har att göra att med den
professionella identiteten är så tätt knuten till den individuella personligheten
att det att ha en olämplig pedagogisk praxis är nära nog lika svårt att bära
som att vara en dålig människa. Det man gör blir det samma som vem man
är. ”Jag är så spontan” och ”jag har lust att gå omkring i lekrummet” markerar
att uppfattningen om det pedagogiska arbetet är förknippat med och motiverat
av personliga egenskaper, lust och dispositioner. Den okränkbara
personen med sina unika dispositioner och preferenser är det ultimata argumentet.
När det känns gott så är det rätt. Att pedagogerna uppfattar sig själv
som sitt redskap och sin metod försvårar en gemensam diskussion om handlingar,
hållningar, dispositioner, prioriteringar m.m., därför att det skulle
innebära en bristande respekt för själva personen. Kollegan drar snabbt känselspröten
till sig – förmodligen för att återupprätta en ömsesidig balans av
erkännande av de involverades okränkbara personligheter.
Ordväxlingen pekar i det hänseendet på en konsekvens av denna kulturella
ordning, nämligen att reflexion och erkännande uppfattas som ett individuellt
projekt som endast kan komma till stånd med utgångspunkt i den enskildes
egen motivation, upplevelse och erfarenhet. Om man pressar på, så ”går
det i baklås”. Oenigheter och skillnader individualiseras och psykologiseras
istället för att diskuteras som en kollektiv professionell uppgift. Om uppgiften
med att tillförsäkra lärande för alla barn (inklusive dem med särskilda
behov) skall klaras, blir det nödvändigt att ändra de kulturella ordningar som
de professionella skriver in sig i och skrivs in i.
Källor och litteratur
Otryckta källor
Fältarbetsmaterial och intervjuer
70
Översättning från danskan: Krister Svensson
Fältarbetsmaterial och intervjuer från forskningsdelen av ”Læreplansprojektet”
2005–2006. Källmaterialet förvaras på Danmarks Pœdagogiska Universitetsskole
(DPU).