Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

More documents

Recommendations

Info

dot över resan mot att bli lärare. Milla upprepar normen av en självständig lärarstudent, men när hon fortsätter berätta säger hon också att ”basgrupperna är viktiga som en trygghet”. Basgrupper är små arbetsenheter – vanligen består de av fyra till fem studenter – där studenterna följs åt under en kurs och samarbetar om olika gruppuppgifter. Basgrupperna utgör en viktig del av informationsekonomin, där man kan hämta information om man till exempel missat någon föreläsning eller information av något slag. Men därför är det också viktigt menar Milla och hennes basgruppskamrater, att gruppen verkligen ”fungerar”. En av Millas kurskamrater berättar att hon hade en dåligt fungerande basgrupp under en av de första kurserna i utbildningen. ”Det handlar om mognad”, säger hon och kommentarer att många ”yngre” saknar den nödvändiga mognaden för att kunna ”ta ansvar”. Milla menar då att det också kan vara skillnader beroende på hur ”ambitiös” man är, och de andra studenterna nickar instämmande. ”Det är jobbigt om det är någon eller några i gruppen som inte är lika ambitiösa, det kan vara svårt att jobba då.” På min fråga om de alla varit i grupper där folk inte velat arbeta, säger de att det har de. Just de här studenterna räknar sig således till de ”ambitiösa”, ett intryck som förstärks när studenterna börjar diskutera ”glidande” studenter, de är alla irriterade över ”hur lätt det är att glida genom utbildningen”. År 2005 utvärderades landets lärarutbildningar av Högskoleverket (Högskoleverket 2005). Utvärderingen uttalade relativt mycket kritik mot utbildningen och man redogjorde även för intervjuade studenter som hävdat att det räckte att läsa böckers baksidestexter för att klara utbildningen. I den efterföljande tidningsdebatten skärptes kritiken av utbildningen, och bland annat sköt den in sig på utbildningens låga krav på studenterna, och studenternas oförmåga att ”ta ansvar” för sin utbildning (se t.ex. Pagrotsky 2005; Winge 2005; Lejonborg, Björklund och Nilsson 2005 ). Kritiken riktades alltså mot utbildningen i sig, men även mot studenterna som kom att förstås som ”oansvariga”, ”glidande” eller ”oambitiösa”. Flexibel och självständig – normer som gör skillnad Etnologerna Billy Ehn och Orvar Löfgren frågar sig i sin bok om universitetet ”hur det får människor att identifiera sig med en organisation som de aldrig till fullo kommer att begripa” (Ehn & Löfgren 2004:148). Inte bara studenter på grundnivå, utan även meriterade forskare har att parera den osäkerhet som kommer med universitetskulturens outtalade krav och förväntningar, otydliga kritik och meritokratiska och individualiserade miljö (jfr Broady 1987). Kanske är det så att det meritokratiska och individualiserade kommer till (o)tydligare uttryck ju ”högre upp” i den akademiska hierarkin som man befinner sig. Och kanske kunde man förvänta sig att lärarutbild- 96
ningen – en yrkesutbildning som det fortfarande är trots dess akademisering – skulle visa prov på ett större mått av kollektivitet och solidaritet än vad man finner i mer traditionellt akademiska miljöer. Kanske, kanske inte. När det gäller ”mina” lärarstudenter går det inte att på ett enkelt sätt sammanfatta vilka identifikationer de möjligtvis gör med organisationen. För vad är det egentligen de ska identifiera sig med? Studenterna har att finna sin väg i ett korstryck av egna föreställningar om yrket, av utbildningens förväntningar på dem, och i en organisation som förväntas utbilda ”lärare”, men där många studenter finner att de utbildas till något annat, något obestämbart. Allt sedan lärarutbildningarna började akademiseras 4 formas aspiranterna både till ”studenter” och till ”yrkesutövare”, och i den förnyade utbildningen är gränserna för professionen allt mer upplösta. Idealet om den ”flexibla och självständiga läraren” förväntas bidra till att lösa upp gränserna mellan olika lärarkategorier. Samtidigt befästs en annan norm för vilka egenskaper och kvaliteter lärare ska ha. Bakom idealen ekar nationella och internationella förväntningar på anställningsbara, produktiva och tillväxtskapande medborgare. ”Självständighet” blir här inte detsamma som att vara ”fri”, utan det är en villkorad självständighet som måste kontrolleras och vara ”lämplig” (en norm som alltså vissa studenter bryter emot genom att under utbildningens gång välja andra karriärvägar än läraryrket). Maningarna om flexibilitet kan å ena sidan ses mot bakgrunden av en ”traditionell” klasslärare, en stenstod bakom sin kateder, fast och orubblig, en person som svarar mot en föråldrad pedagogisk och humanistisk syn. I flexibiliteten vilar alltså andra pedagogiska ideal, som poängterar sociala och empatiska förmågor, och som kan ta hänsyn till skiftande omständigheter i klassrummet (Prop. 2000). Men tillsammans med de pedagogiska idealen kommer andra ideal som mer liknar näringslivets förväntningar på aktiva och kreativa arbetare som kan verka i en mängd miljöer, och som effektivt kan bidra till företagets utveckling och ekonomiska tillväxt (jfr Martinsson 2006; Båth 2006). Normer om flexibilitet och självständighet i lärarutbildningen motsvarar förstås inte helt de förväntningar som finns inom näringslivet, men min uppfattning är att den förnyade lärarutbildningens koppling mellan ”kunskap” och ”ekonomi” snävar in gränserna för hur ”flexibel” och ”självständig” läraren kan vara. Retoriken om att ”vara flexibel och självständig”, ”ta ansvar” och att ”vara ambitiös” förstärker, vill jag påstå, det meritokratiska tänkandet inom lärarutbildningen. Bakom normerna om flexibilitet och självständighet göms föreställningar om att alla studenter har samma förutsättningar och beredskap för att kunna fylla behoven av rörliga och initiativrika arbetstagare. 4 Lärarhögskolor började inrättas under 1950-talet, men ett viktigare steg i akademiseringen var högskolereformen 1977, när lärarutbildningarna började göras till integrerade 97
Page 1:
Rapportserie Forum för skolan Upps
Page 4 and 5:
Skolvardag och framtidsambitioner -
Page 7:
Förord Utbildningsfrågor kan vara
Page 10 and 11:
stadgat att alla människor har rä
Page 12 and 13:
gor ges ofta en nationell svensk be
Page 14 and 15:
yrkesutbildning. De sista bidragen
Page 16:
Birgitta Meurling diskuterar i sitt
Page 20 and 21:
tifikationer hos elever i skolan. M
Page 22 and 23:
2004). Det är även ett begrepp so
Page 24 and 25:
22 Walter: Först vaknar jag, äter
Page 26 and 27:
sig mot klasskamrater och gjort en
Page 28 and 29:
Berge, Britt-Marie, 2001: Aktionsfo
Page 31 and 32:
Barnens och kamratkulturens betydel
Page 33 and 34:
givna institutionella och samhälle
Page 35 and 36:
de använde den så olika. Alla ele
Page 37 and 38:
också. Då orkar man inte göra l
Page 39 and 40:
uttryckte oro för att döttrarna s
Page 41 and 42:
sarbeten och prov. De tog ofta upp
Page 43 and 44:
eller föräldrarnas föreställnin
Page 45 and 46:
Viktigt att lyfta fram är också a
Page 47 and 48: högt betygsresultat i så gott som
Page 51 and 52: Danska förskollärares arbete med
Page 53 and 54: Denna utveckling ingår i en intern
Page 55 and 56: läroplanen som extern kommunikatio
Page 57 and 58: att betrakta det som två åtskilda
Page 59 and 60: grundläggande vuxenstyrningen, som
Page 61 and 62: nets arbete och därmed tar det int
Page 63 and 64: Kommunikationskultur och kollegiali
Page 65 and 66: Resurspedagogen för över samtalet
Page 67 and 68: Förskolläraren flyttar diskussion
Page 69 and 70: institutionellt hemliknande, väl m
Page 71 and 72: Alma: Jag tror att det viktigaste
Page 73 and 74: Tryckt källa Serviceloven, LBK nr
Page 75: Smidt, Søren, 1999: Plan og virkel
Page 78 and 79: Den grundläggande tanken med livsl
Page 80 and 81: familjerna behövde också arbetskr
Page 82 and 83: på utbildningen har man koncentrer
Page 84 and 85: Källor och litteratur Otryckta kä
Page 87 and 88: Flexibel och självständig - att u
Page 89 and 90: ibla och självständiga lärare p
Page 91 and 92: arstudent och en etnologstudent beh
Page 93 and 94: den. Trädets grenar rör sig visse
Page 95 and 96: en politisk nationell nivå blir in
Page 97: största föreläsningssalen visade
Page 101 and 102: kan bidra med ett annat perspektiv
Page 103 and 104: Prop. 2000: Regeringens proposition
Page 107 and 108: Med krumelurpiller i akademin Av Fr
Page 109 and 110: under 2001 ett större antal interv
Page 111 and 112: okform, men otaliga arbeten förbli
Page 113 and 114: det mindre självklart att uppfatta
Page 115 and 116: en gång upplevde samma svårighete
Page 117 and 118: kerar skolan som institution (eller
Page 119 and 120: De skillnader i självpresentatione
Page 123 and 124: Charmerande undantag eller hotande
Page 125 and 126: kvinnliga forskares svar på ett fr
Page 127 and 128: eller också gjorde en dygd av nöd
Page 129 and 130: Kvinnliga forskare och mentorsproje
Page 131 and 132: uppfattas som hotfullt: ”Maud Edu
Page 133 and 134: kapital. De slapp drabbas av det du
Page 135 and 136: faktum att kön fortfarande spelar
Page 137: Lövkrona, Inger, 2005: Rapport om
Page 140: tiv. Bland hennes publikationer kan
show all

Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?