Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

gor ges ofta en nationell svensk betydelse och diskuteras som avgränsade
svenska problem eller frågor. Faktum är dock att många av dessa problem
samtidigt diskuteras och debatteras i flera länder, särskilt i andra västerländska.
Listan på sådana problem kan göras lång. Det kan vara allt från
elevers bristande kunskapsinhämtning, bråk, stök och mobbning i klassrum
och skolor, förfallna skolmiljöer till ledarskapsfrågor, lärarkårens försämrade
status och segregationsprocesser där skolan är en central arena. Genom att
vidga vår nationella förståelse för skolfrågor, kan också vår förståelse vidgas
för sociala och kulturella skeenden och sammanhang inom utbildningsområdet
och vad det betyder för enskilda individer, grupper och samhällen.
Det sociala och kulturella ordnandet innebär ett samspel mellan aktörer –
ibland synligt, ibland osynligt och oreflekterat. Samspelet innebär ett skapande
av normalitet och gränsdragningar får det som ligger bortom normalitetsgränsen
att te sig onormalt och avvikande. Detta kan i sin tur bli föremål
för exkludering eller korrigerande åtgärder. Utbildningsinstitutionerna har
varit – och är fortfarande – en tydlig arena för skapandet av normer och föreställningar
kring normalitet och avvikelse. Flera av artiklarna handlar också
om identitets- och identifikationsprocesser och om utbildningsinstitutionernas
betydelse för elevers, studenters, pedagogers och forskares självkänsla
och för deras identitetspositioner. Som René Léon Rosales visar är skolan en
plats där elever kan inta dubbla och motsägelsefulla positioner, exempelvis
den duktiga eleven som samtidigt är den skoldistanserande klasskamraten i
pojkgruppen.
Några av artiklarna handlar om barns och vuxnas strategier, resurser och
karriärvägar inom olika utbildningsinstitutioner samt betydelsen av tyst
kunskap, informell inlärning och dolda läroplaner. Vardagslivets, liksom
olika kunskapssystems, dolda och informella sidor är av stort intresse för
etnologer. Steget kan tyckas långt från den tidiga etnologins intresse för den
äldre svenska bondekulturen till det senaste decenniets intresse för människors
förhållande till kunskap inom till exempel högteknologisk exportindustri,
informationsteknologi och utbildningsinstitutioner. En sammanhållande
länk är intresset för den informella och tysta kunskapens centrala betydelse
för människors lärande och insocialisering och inte minst för att människors
vardagsliv och arbetsplatser ska kunna fungera överhuvudtaget. Några
av artiklarna beskriver hur individer och grupper påverkar och påverkas
av övergripande strukturella och organisatoriska förändringar för utbildningsinstitutioner
i form av förändrat regelverk eller förändrade styrdokument.
En forskningsuppgift blir då att undersöka vilka resultaten kan bli för
inblandade aktörer, vilket exempelvis Fredrik Schoug gör när han studerar
vilka självbilder och strategier doktorander utvecklar inom akademin. På
liknande sätt undersöker Bjørg Kjær vad strukturella och organisatoriska
10