Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

I sin bakgrundsteckning till lärarutbildningens reformering använder regeringen
begreppet kunskapssamhälle, men det som inledningsvis behandlas
är snarare den ”kunskapsekonomi” som dryftas i den Europeiska unionens
vision för de kommande åren. Här är inte etik och demokratiska värderingar
det yttersta målet, utan möjligen ett av flera. Lärarnas uppgift i det nya samhället
handlar därför inte bara om att vidarebefordra läroplanens mål om att
fostra medborgare i ett demokratiskt sinnelag utan även om att befordra
”ekonomisk tillväxt” (jfr Schoug 2003:9).
Regeringens proposition till en ny lärarutbildning och unionens vision för
Europa signalerar en nära relation mellan kunskap och ekonomi. Denna relation
är inte ny men den accentueras i det tilltagande talet om kunskapens roll
för ekonomisk utveckling. Skolan, lärarna och lärarutbildningen förstås i
talet om kunskapsekonomin som mer sammanbundna med det omgivande
samhällets (ekonomiska) utveckling än vad som tidigare var fallet (jfr Båth
2006). För lärarstudenter och lärare innebär detta bland annat att de har att
anpassa sig till de arbetsideal som kommer i kunskapsekonomins fotspår.
Det är ideal som ställer nya krav på vad lärare ska göra, var de ska göra det,
och hur det ska göras.
En flexibel och självständig ny lärare
Kraven på vad lärare ska kunna och vad lärarutbildningen ska innehålla är
många. Det har stormat rejält kring den reformerade lärarutbildningen av år
2001. Särskilt kritiserad blev den efter Högskoleverkets utvärdering år 2005.
Denna debatt visar om inget annat på den politiska betydelse som utbildning
och kunskap har idag. Den nya borgerliga regeringen har redan aviserat att
den kan tänka sig att förändra utbildningen, men den här artikeln utgår från
den lärarutbildning som förelåg fortfarande år 2007. Det är framförallt två
aspekter, eller två ideal, i 2001 års lärarutbildningsreform som jag vill undersöka
i det följande. Det handlar om strävan mot att skapa nya lärare som
präglas av flexibilitet och självständighet. Detta kan sägas vara positiva ideal
inom dagens näringsliv (jfr Sennett 1999; Martinsson 2002). Men genom
kopplingen mellan kunskap och ekonomi menar jag att dessa ideal alltmer
också kommit att genomsyra lärarutbildningen, och kanske högre utbildning
i allmänhet. Jag kommer att hämta empiriska exempel från Lärarprogrammet
i Göteborg, där jag mellan 2003 och 2005 fältarbetat inom ramen för ett avhandlingsprojekt.
1 I lärarutbildningspropositionen uttrycks idealen om flex-
1 Avhandlingens titel är Lärardrömmar. Om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjekt
(2008). Den bygger på en undersökning av lärarstudenter vid Lärarprogrammet vid Göteborgs
universitet. Deltagande observationer har utförts i de delar av utbildningen som är
gemensamma för olika kategorier av studenter, det så kallade allmänna utbildningsområdet
86