Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...
Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...
Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
med särskilda behov (Jensen 2004). De upplever vanmakt <strong>och</strong> frustration<br />
<strong>och</strong> blir därför helt beroende av PPR-systemets psykologiskt utredande <strong>och</strong><br />
rådgivande expertis, vilket leder till att denna logik blir helt oemotsagd. Expertsystemet<br />
är baserat <strong>på</strong> en utvecklingspsykologisk tankegång. Det individualpsykologiska<br />
<strong>perspektiv</strong>et präglar förskolan djupt in i den dagliga<br />
verksamheten <strong>och</strong> sätter därmed dagordningen i förbindelse med sårbara<br />
barn med behov av särskild uppmärksamhet.<br />
Logik i expertsystemet<br />
Förskolans personal samarbetar med en rad olika externa samarbetspartners<br />
<strong>och</strong> expertsystem varav socialförvaltningen <strong>och</strong> PPR är de mest centrala.<br />
Kontakten med socialförvaltningen bygger <strong>på</strong> en logik som antingen kretsar<br />
kring stöd <strong>och</strong> hjälp till familjer i olika former av sociala svårigheter – eller<br />
är inriktat <strong>på</strong> att skydda barnet i det fall det är utsatt för övergrepp i familjen.<br />
Denna kontakt ligger utanför förskolan <strong>och</strong> uppgiften handlar om att överföra<br />
ett ärende till en socialsekreterare eller annan handläggare. PPR:s uppgifter<br />
inriktar sig <strong>på</strong> förskolan. De arbetar ofta med att utreda barns psykiska<br />
<strong>och</strong> sociala svårigheter <strong>och</strong> ger verksamheten råd om hur man skall handla.<br />
PPR:s arbete ligger således ofta till grund för de olika stödinsatser som skall<br />
erbjudas barnet. En sådan åtgärd kan innebära en plats <strong>på</strong> en specialinstitution,<br />
till exempel specialförskolor för barn med specifika handikapp <strong>och</strong><br />
behandlingsförskolor för barn i massiva psykosociala svårigheter. Dessa<br />
expertsystems fackliga <strong>och</strong> organisatoriska logik medverkar till att förskolorna<br />
fokuserar <strong>på</strong> individuella fel, brister, problem, svårigheter <strong>och</strong> diagnoser<br />
hos barnet.<br />
Textuell praxis<br />
Redan innan den nya lagen om pedagogiska läroplaner kom existerade det en<br />
rad olika exempel <strong>på</strong> textuell praxis i förskolan. Lagen har accentuerat ett<br />
ökat krav <strong>på</strong> skriftlig dokumentation i förskolans verksamhet. Varje förskola<br />
skall nu skriva en text med titeln ”pedagogisk läroplan”. Denna skall varje år<br />
godkännas <strong>och</strong> utvärderas av föräldrastyrelsen <strong>och</strong> kommunstyrelsen (genom<br />
sin förvaltning) med syftet att regelbundet <strong>och</strong> efter behov kunna revideras<br />
(Kjær & Olesen 2005). Den pedagogiska läroplanen är en naturlig förlängning<br />
av de verksamhetsplaner som varit obligatoriska under en följd av år<br />
(Smidt 1999). De pedagogiska läroplanerna är för närvarande <strong>på</strong> väg att etableras<br />
som en genre som vänder sig till föräldragruppen generellt <strong>och</strong> föräldra-<br />
<strong>och</strong> kommunstyrelser specifikt. Pedagogerna producerar den pedagogiska<br />
52
Change language