Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

More documents

Recommendations

Info

Thor när jag intervjuar honom och då är det killarna han avser. Frånvaron av vardaglig interaktion mellan dem och tjejerna var påtaglig. Den tydligaste kategoriseringen i klassen och i barnens skolvardag var just killarna gentemot tjejerna (jfr Thorne 1993). Det skulle dock visa sig att det var en mångbottnad kategorisering. Klassens och framförallt elevernas biografi visade sig nämligen vara mycket viktig för det sociala livet i Tilia. Av de nio killarna kom sex från en och samma, klassmässigt exklusiva stadsdel, en sjunde hade flyttat därifrån till en grannstadsdel. Majoriteten av dem hade umgåtts sedan förskolan. Klassens 13 tjejer kom från olika håll, från centrum, inner- och ytterstadsdelar samt omgivande landsbygd. Detta var en viktig anledning, menade flera av eleverna, till att Tilia hade blivit en speciell klass med ett stort killgäng där alla nio ingick, medan tjejerna i sin tur bestod av flera mindre kamratkonstellationer. Det här gjorde, enligt eleverna, att killarna blivit dominerande och att tjejerna ofta marginaliserades i det offentliga samtalet. Killarna var kritiska mot tjejerna för att de inte tog plats. Tjejerna i sin tur menade dels att killarna tog allt utrymme, dels att de själva inte ville ta plats. Men det visade sig också att killarna och ”killgänget” hade en hög status bland eleverna, både i klassen och på skolan som helhet, trots att de ännu inte gick den sista årskursen, vilket brukar ge ett åldersföreträde bland elever. De ansågs populära och hade en hög social status (jfr Adler 1998 om kamratkultur, hierarkier och popularitet). Påtagligt var också att de hade ett gott självförtroende när det gällde lärande och verbal förmåga. Eleverna i klass Tilia hade ett avancerat ordförråd och en god språklig förmåga i förhållande till sin ålder. Men jag upptäckte att språket i bemärkelsen den verbala förmågan hade en särskild betydelse för killarna. De eftersträvade att prata välvårdat med ett rikt och varierat ordförråd och att kunna resonera och argumentera avancerat och snabbt. Den verbala förmågan var en resurs vilken de, som jag tolkar det, ständigt och medvetet försökte utveckla och använda i olika sociala situationer och sammanhang i skolvardagen. Killarna använde den inom killgänget för att skapa gemenskap eller för att positionera sig, i sin interaktion med andra elever och lärare för att visa upp sin intellektuella förmåga och allmänbildning, för att skaffa sig övertag i olika samtalssituationer som meningsutbyten, i undervisningssituationer samt för att få sin vilja igenom i skolan och klassen. Språket och den språkliga förmågan ansåg alla eleverna var en viktig resurs för att tillgodogöra sig skolans utbildning, för att nå goda skolresultat och för framtida utbildning överhuvudtaget. För killarna var språket och den verbala förmågan i större utsträckning än för tjejerna en resurs och ibland också en maktteknik för social positionering i olika formella och informella situationer, från undervisningssituationer till elevernas vardagliga samvaro. I mina samtal med eleverna framkom det att tjejerna och killarna var relativt samstämmiga i sina beskrivningar och åsikter om Mariaskolan, trots att 32
de använde den så olika. Alla eleverna var nöjda med skolan och tyckte att den hade många fördelar. De tyckte att det var bra med en liten skola på ca 200 elever och små klasser med 22 elever. Alla, både elever och lärare, kände varandra och de tyckte att det var en lugn och trygg miljö, både i klassrummen och på de allmänna platserna som korridorer, caféet, skolgården och matsalen. Eleverna trodde också att det fanns en större tolerans mot elever som var avvikande eller olika dem själva, och att det därmed var mindre mobbning än på andra skolor. Elever som hade varit mobbade eller ”utsatta” på sina låg- eller mellanstadieskolor bekräftade denna bild för mig, att Mariaskolan var mer tolerant och lugnare än deras respektive tidigare skolor. Alla eleverna trodde att man lärde sig mer på Mariaskolan än på andra skolor samt att man hade en bättre lärandemiljö och att man fick en bättre kunskapsgrund för de kommande gymnasiestudierna. Eleverna själva ansåg att de var mer intresserade, engagerade och ansvarsfulla i sin skolgång och de tyckte att skolan var viktig, till skillnad mot många andra elever som gick i den kommunala skolan som låg närmast bostaden. Elevernas kort- och långsiktiga strategier och praktiker Det blev tydligt att killarna och tjejerna som grupper hade olika perspektiv och tolkningar av skolans betydelse för både nutid och framtid. De utvecklade därför också olika strategier och praktiker i förhållande till både skolan och framtiden. Inom tjej- och killgrupperna fanns det naturligtvis också variationer – i synen på skolans betydelse och hur mycket man pluggade. I samtalen om deras framtidsplaner framträdde ett tydligt mönster. Killarna var ganska entydiga i sina svar. Flera funderade på att bli jurister eller ekonomer och liknande. Några underströk vikten av att bli rik. Samtliga killar hade föräldrar där båda eller åtminstone den ena hade en längre akademisk utbildning eller arbetade inom det området som respektive son ville ägna sig åt efter sina studier. Killarna hade konkreta planer för såväl kommande gymnasie- och högskolestudier som mer långsiktiga mål för arbetsliv och framtida livssituation. För tjejerna var bilden betydligt mer sammansatt. Flera var osäkra på vad de ville bli. Några angav alternativa framtidsplaner, antingen en akademisk utbildning och ett framtida högstatusyrke, som ofta låg inom familjens och släktens tradition, eller också en sysselsättning som utgick från tjejernas fritidsintressen. De alternativa framtidsplanerna kunde därför se ut så här: kirurg eller arbete med hästar, reklamchef eller rockartist. Några visste redan vad de ville bli, till exempel journalist, lärare eller seismolog. I jämförelse med killarna var tjejernas framtidsplaner kortsiktiga, 33
Page 1: Rapportserie Forum för skolan Upps
Page 4 and 5: Skolvardag och framtidsambitioner -
Page 7: Förord Utbildningsfrågor kan vara
Page 10 and 11: stadgat att alla människor har rä
Page 12 and 13: gor ges ofta en nationell svensk be
Page 14 and 15: yrkesutbildning. De sista bidragen
Page 16: Birgitta Meurling diskuterar i sitt
Page 20 and 21: tifikationer hos elever i skolan. M
Page 22 and 23: 2004). Det är även ett begrepp so
Page 24 and 25: 22 Walter: Först vaknar jag, äter
Page 26 and 27: sig mot klasskamrater och gjort en
Page 28 and 29: Berge, Britt-Marie, 2001: Aktionsfo
Page 31 and 32: Barnens och kamratkulturens betydel
Page 33: givna institutionella och samhälle
Page 37 and 38: också. Då orkar man inte göra l
Page 39 and 40: uttryckte oro för att döttrarna s
Page 41 and 42: sarbeten och prov. De tog ofta upp
Page 43 and 44: eller föräldrarnas föreställnin
Page 45 and 46: Viktigt att lyfta fram är också a
Page 47 and 48: högt betygsresultat i så gott som
Page 51 and 52: Danska förskollärares arbete med
Page 53 and 54: Denna utveckling ingår i en intern
Page 55 and 56: läroplanen som extern kommunikatio
Page 57 and 58: att betrakta det som två åtskilda
Page 59 and 60: grundläggande vuxenstyrningen, som
Page 61 and 62: nets arbete och därmed tar det int
Page 63 and 64: Kommunikationskultur och kollegiali
Page 65 and 66: Resurspedagogen för över samtalet
Page 67 and 68: Förskolläraren flyttar diskussion
Page 69 and 70: institutionellt hemliknande, väl m
Page 71 and 72: Alma: Jag tror att det viktigaste
Page 73 and 74: Tryckt källa Serviceloven, LBK nr
Page 75: Smidt, Søren, 1999: Plan og virkel
Page 78 and 79: Den grundläggande tanken med livsl
Page 80 and 81: familjerna behövde också arbetskr
Page 82 and 83: på utbildningen har man koncentrer
Page 84 and 85:
Källor och litteratur Otryckta kä
Page 87 and 88:
Flexibel och självständig - att u
Page 89 and 90:
ibla och självständiga lärare p
Page 91 and 92:
arstudent och en etnologstudent beh
Page 93 and 94:
den. Trädets grenar rör sig visse
Page 95 and 96:
en politisk nationell nivå blir in
Page 97 and 98:
största föreläsningssalen visade
Page 99 and 100:
ningen - en yrkesutbildning som det
Page 101 and 102:
kan bidra med ett annat perspektiv
Page 103 and 104:
Prop. 2000: Regeringens proposition
Page 107 and 108:
Med krumelurpiller i akademin Av Fr
Page 109 and 110:
under 2001 ett större antal interv
Page 111 and 112:
okform, men otaliga arbeten förbli
Page 113 and 114:
det mindre självklart att uppfatta
Page 115 and 116:
en gång upplevde samma svårighete
Page 117 and 118:
kerar skolan som institution (eller
Page 119 and 120:
De skillnader i självpresentatione
Page 123 and 124:
Charmerande undantag eller hotande
Page 125 and 126:
kvinnliga forskares svar på ett fr
Page 127 and 128:
eller också gjorde en dygd av nöd
Page 129 and 130:
Kvinnliga forskare och mentorsproje
Page 131 and 132:
uppfattas som hotfullt: ”Maud Edu
Page 133 and 134:
kapital. De slapp drabbas av det du
Page 135 and 136:
faktum att kön fortfarande spelar
Page 137:
Lövkrona, Inger, 2005: Rapport om
Page 140:
tiv. Bland hennes publikationer kan
show all

Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?