voved vo teorijata na mno@estvata i matemati^kata logika
voved vo teorijata na mno@estvata i matemati^kata logika
voved vo teorijata na mno@estvata i matemati^kata logika
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
PREDGOVOR<br />
U~ebnikot "VOVED VO TEORIJATA NA MNO@ESTVATA I<br />
MATEMATI^KATA LOGIKA" e rezultat <strong>na</strong> pove}egodi{ni predavawa<br />
<strong>na</strong> kursot MATEMATI^KA LOGIKA I ALGEBRA za studentite od vtora<br />
godi<strong>na</strong> <strong>na</strong> studiite po informatika <strong>na</strong> Prirodno-matemati~kiot fakultet<br />
<strong>vo</strong> Skopje. Postojniot u~ebnik od prof. d-r. \or|i ^upo<strong>na</strong> "Algebarski<br />
strukturi i realni broevi" go pokriva re~isi celiot materijalot od<br />
letniot semestar <strong>na</strong> o<strong>vo</strong>j kurs, dodeka materijalot za zimskiot semestar, <strong>vo</strong><br />
koj se izu~uvaat <strong>teorijata</strong> <strong>na</strong> mno`estvata, relaciite, preslikuvawata i<br />
delovi od matemati~kata <strong>logika</strong>, ne be{e pokrien so u~ebnik. Zatoa <strong>na</strong><br />
po~etokot po~<strong>na</strong>v da gi pi{uvam predavawata kako pomo{<strong>na</strong> skripta za<br />
spremawe <strong>na</strong> materijalot, za po pet godini predavawa da ja oformam <strong>vo</strong><br />
u~ebnik.<br />
Materijalot {to e obraboten <strong>vo</strong> o<strong>vo</strong>j u~ebnik, barem pogolemiot<br />
del, se predava i <strong>vo</strong> kursot MNO@ESTVA I LOGIKA za studentite od<br />
prva godi<strong>na</strong> <strong>na</strong> studiite po matematika od istiov fakultet, pa istiov mo`e<br />
da poslu`i i kako osnoven u~ebnik i po o<strong>vo</strong>j predmet <strong>na</strong> studiite <strong>na</strong><br />
Prirodno-matemati~kiot fakultet <strong>vo</strong> Skopje.<br />
Pokraj toa, <strong>na</strong> d<strong>vo</strong>predmetnite studii matmatika-fizika <strong>na</strong> prva<br />
godi<strong>na</strong> se predava i predmetot ALGEBRA, za koj{to materijalot e del od<br />
o<strong>vo</strong>j u~ebnik, no <strong>vo</strong> nego se sodr`ani i pove}e delovi od <strong>logika</strong>ta, i del od<br />
<strong>teorijata</strong> <strong>na</strong> mre`i, {to ne se predvideni <strong>vo</strong> programata <strong>na</strong> o<strong>vo</strong>j kurs. Zatoa<br />
o<strong>vo</strong>j u~ebnik mo`e da poslu`i i kako pomo{no sredst<strong>vo</strong> pri izu~uvaweto <strong>na</strong><br />
gore<strong>na</strong>vedeniot predmet.<br />
Sekoja u~eb<strong>na</strong> godi<strong>na</strong> se <strong>na</strong>jduvav pred dilemata dali da po~<strong>na</strong>m so<br />
intuitiv<strong>na</strong>ta teorija <strong>na</strong> mno`estvata ili so elementite od iskaznoto<br />
smetawe. Problemot e <strong>vo</strong> toa {to se poka`uva pogodno koristeweto <strong>na</strong><br />
iskaznoto smetawe pri definirawe <strong>na</strong> operaciite so mno`estva, a od druga<br />
stra<strong>na</strong>, kako primeri <strong>vo</strong> nekoi delovi od iskaznoto smetawe pogodni bea<br />
primeri so mno`estva. Bidej}i studentite <strong>vo</strong> prethodnoto {koluvawe se<br />
sretnuvale i rabotele so mno`estva, a <strong>vo</strong> prva godi<strong>na</strong> od srednoto<br />
obrazovanie i ne{to malku so iskaznoto smetawe, <strong>vo</strong> u~ebnikov gi<br />
<strong><strong>vo</strong>ved</strong>uvam mno`estvata, a potoa }e se <strong>na</strong>vra}am <strong>na</strong> iskaznoto smetawe, za <strong>na</strong><br />
kraj od pr<strong>vo</strong>to poglavje da prodol`am so operaciite so mno`estva. Smetav<br />
deka studentite od vtora godi<strong>na</strong> studii se u{te ne se podgotveni za<br />
izu~uvawe <strong>na</strong> aksiomatskata teorija <strong>na</strong> mno`estvata, pa zatoa <strong>vo</strong> o<strong>vo</strong>j<br />
u~ebnik <strong>teorijata</strong> <strong>na</strong> mno`estvata e dade<strong>na</strong> <strong>na</strong> elementarno ni<strong>vo</strong>.