voved vo teorijata na mno@estvata i matemati^kata logika
voved vo teorijata na mno@estvata i matemati^kata logika
voved vo teorijata na mno@estvata i matemati^kata logika
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1.5.1. Ve`bi.<br />
1. Da se <strong>na</strong>jde iskaz<strong>na</strong>ta formula formira<strong>na</strong> so pomo{ <strong>na</strong> svrznicite<br />
¬, ∨ i ∧ koja ja ima sled<strong>na</strong>ta funkcija <strong>na</strong> vistinitost:<br />
p q r h(p,q,r)<br />
T T T T<br />
⊥ T T T<br />
T ⊥ T ⊥<br />
T T ⊥ ⊥<br />
⊥ ⊥ T ⊥<br />
⊥ T ⊥ ⊥<br />
T ⊥ ⊥ ⊥<br />
⊥ ⊥ ⊥ T<br />
2. Da se poka`e deka sekoj od parovite ⇒, ∨ i ¬, ⇔ ne e generatorno<br />
"mno`est<strong>vo</strong>" svrznici.<br />
3. Disjunktiv<strong>na</strong> normal<strong>na</strong> forma i konjunktiv<strong>na</strong> normal<strong>na</strong> forma.<br />
Dokazot <strong>na</strong> tvrdeweto 5.1 o poka`uva deka sekoja iskaz<strong>na</strong> formula A mo`e da<br />
se zapi{e <strong>vo</strong> DNF. Definiraj konjunktiv<strong>na</strong> normal<strong>na</strong> forma (KNF) (so<br />
zame<strong>na</strong> <strong>na</strong> konjunkcija so disjunkcija, i obratno) i primenuvaj}i go<br />
rezultatot od 5.1 o <strong>na</strong> ¬A, poka`i deka sekoja iskaz<strong>na</strong> formula A e isto taka<br />
logi~ki ekvivalent<strong>na</strong> so konjunktiv<strong>na</strong> normal<strong>na</strong> forma.<br />
4. Da se <strong>na</strong>jde logi~ki ekvivalentni konjunktivni i disjunktivni<br />
normalni formi za iskaznite formuli<br />
(p⇒q)∨(¬p∧r) i p⇔(q∧¬p).<br />
5. Neka g e ter<strong>na</strong>ren svrznik opredelen so<br />
⎧q,<br />
p = T<br />
g(<br />
p,<br />
q,<br />
r)<br />
= ⎨<br />
⎩ r,<br />
p =⊥<br />
(a) Da se izrazi ter<strong>na</strong>rniot svrznik g so pomo{ <strong>na</strong> obi~nite,<br />
bi<strong>na</strong>rni, logi~ki svrznici.<br />
(b) Da se poka`e deka mno`est<strong>vo</strong>to {T,⊥,g} e generatorno<br />
mno`est<strong>vo</strong> svrznici. (Zabele`i deka i konstantite T i ⊥ mo`at da se<br />
smetaat za "nularni svrznici".)<br />
(v) Da se izrazi, so pomo{ <strong>na</strong> elementite od mno`est<strong>vo</strong>to dadeno<br />
pod b, formulata p⇔q.<br />
(g) Da se poka`e deka g(p,q,r)⇔(p⇒q)∧(¬p⇒r).<br />
(Upatst<strong>vo</strong>: Poka`i deka g⇔(p∧q)∨(¬p∧r), ¬p⇔g(p,⊥,T), a<br />
p∨q⇔g(p,p,q).)<br />
6. Neka h e ter<strong>na</strong>ren svrznik definiran so tablicata <strong>na</strong> vistinitost<br />
{to odgovara <strong>na</strong> iskaz<strong>na</strong>ta formula (q∨r)⇒¬p. Da se poka`e deka {h} e<br />
generatorno mno`est<strong>vo</strong> svrznici. (Upatst<strong>vo</strong>: Poka`i deka h(p,q,q)⇔p↓q).<br />
7. Neka * e bi<strong>na</strong>ren svrznik definiran so p*q⇔¬(p⇒q).<br />
31