NOTULAE ENTOMOLOGICAE - Helda
NOTULAE ENTOMOLOGICAE - Helda
NOTULAE ENTOMOLOGICAE - Helda
Sie wollen auch ein ePaper? Erhöhen Sie die Reichweite Ihrer Titel.
YUMPU macht aus Druck-PDFs automatisch weboptimierte ePaper, die Google liebt.
118 NOTUI^AE ENTOMOI.OGICAE Xt,lll, 1963<br />
PER BRINCK: Malacopoder, fdfoiingar, insektartade, Djurens värld en populärvetenskaplig<br />
framställning av djurens liv, band 2—3, (utgivare prof. BERTIL HAN-<br />
STRÖM under medverkan av flera kända zoologer i laind), 1963 I-^örlagshuset<br />
Norden Ab, Malmö. 919 sidor, rikt illustrerad, dels i färg.<br />
I detta omfattande verk behandlas insekternas systematik, morfologi och levnadssätt<br />
i tvenne band. Systemet är modernt och i motsats till andra i Norden<br />
publicerade populärvetenskapliga verk av detta slag beaktas här även sällsyntare<br />
grupper vilka ej nå våra breddgrader. Den systematiska behandlingen sträcker<br />
sig i allmänhet till kategorierna överfamilj eller familj med presentation av<br />
karakteristiska eller i övrigt anmärkningsvärda representanter. Särskilt förtjänstfull<br />
är behandlingen av de primitivare grupperna av insekterna, nämligen överordningarna<br />
Euentomata, Ephenieropteroidea, Odonatoptera, Blattopteroidea,<br />
Panplecoptera, Orthopteroidea och Psocoidea. Förutom dessa gruppers utvecklingshistoria<br />
belyses här ett flertal intressanta problem. Ingående behandlas t.ex.<br />
termiterna och deras samhällen, vandringsgräshopporna och Uvarovs fasteori<br />
samt mallophagernas värdspecifitet och anpassningar. Även de återstående insektgruppernas<br />
behandling ger läsaren en mängd intressanta fakta och vittnar<br />
om god litteraturkännedom. Beträffande avsnittet om Diptera kan anmärkas<br />
bland annat att sorgniyggorna, familjen Sciaridae bör föras till överfamiljen<br />
Mycetophiloidea och ej till en egen överfamilj. Långhornsmyggorna förenas lämpligast<br />
med en närstående grupp med korta antenner till familjen Ceroplatidae,<br />
till vilken även Arachnocampa htminosa hör (här placerad i familjen Bolitophilidae).<br />
Larverna av släktet Mycetophila är ej korta och breda och den här avbildade<br />
M. ancyliforntans tillhör ej släktet i dess nuvarande bemärkelse.<br />
Bildmaterialet är rikt och instruktivt. Bland detta fäster man sig vid de vackra<br />
färgplancherna och de lyckade originalfotografierna i svartvitt. Tyvärr har i<br />
några bildtexter till de senare i band 3 insmugit sig fel: Knäpparen på fig. 161,<br />
är icke Corymbites aeneus utan C. pectinicornis eller cupreus, Rullviveln på fig.<br />
218, är icke Byctiscus betulae utan Deporaus betulae, vilket framgår av halssköldens<br />
och huvudets form, nattflyet på fig. 296 är icke Cosmia fulvago utan Phytometra<br />
chrysiiis, svärmarlarven på fig. 311 torde ej tillhöra Sphinx ligustri utan<br />
snarare Smerinthus ocellata, fjärilen på fig. 316 är icke Urbicola comma utan Ochlodes<br />
venata, fjärilen på fig. 317 är ej Papilio podalirius utan P. machaon. Euchromia<br />
lethe på färgplanch VI band 3 hör till familjen Syntomididae och kan ej<br />
räknas till nattflyna.<br />
Då samtliga insektordningar behandlas i samma populärvetenskapliga verk<br />
är sammanställning och redigering av materialet en krävande och arbetsam uppgift<br />
och läsaren bör därför ej fästa så mycket avseende vid smärre fel. I sin helhet<br />
ger banden 2—3 en utmärkt inblick i insektvärldens rikedom på former och<br />
anpassningar inom ramen av ett konsekvent genomfört system. Arbetet är ledigt<br />
skrivet och skänker både fackentomologen och amatören en angenäm och givande<br />
läsning.<br />
WAI^TER HACKMAN