Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio
Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio
Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Diccionariu</strong> <strong>toponímicu</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> Conceyu <strong>de</strong> <strong>Xixón</strong><br />
La Iglesia<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Vega, barriu <strong>de</strong><br />
Vega <strong>de</strong> Riba.<br />
●Ver l’anterior.<br />
La Ilesia<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Samartín <strong>de</strong><br />
Güerces, barriu <strong>de</strong> Cagüezo.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: topónimu<br />
formáu col sustantivu asturianu ilesia<br />
‘edificiu públicu <strong>de</strong>dicáu al cultu cristianu’.<br />
Más en concreto, nes parroquies rurales<br />
asturianes los topónimos <strong><strong>de</strong>l</strong> tipu Ilesia o<br />
Iglesia refiérense al llugar o zona on<strong>de</strong> ta la<br />
ilesia parroquial, como referencia<br />
topográfica reconocible on<strong>de</strong> pue crecer un<br />
nucleu <strong>de</strong> población diferenciáu.<br />
●Etimoloxía: ilesia proce<strong>de</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín vulgar<br />
ECLĒSĬAM [eklésiam], alteración <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín<br />
clásicu ECCLĒSĬAM, palabra tomada <strong><strong>de</strong>l</strong><br />
griegu EKKLÊSÍA ‘<strong>conceyu</strong> <strong>de</strong> xente,<br />
asamblea convocada’ (<strong><strong>de</strong>l</strong> verbu EKKALÉÔ<br />
‘convocar, llamar a <strong>conceyu</strong>’), que s’aplicó a<br />
les reuniones <strong>de</strong> los primeros cristianos pa<br />
celebrar el cultu; d’aen<strong>de</strong> acabó<br />
<strong>de</strong>signando’l colectivu <strong>de</strong> los cristianos y el<br />
templu on<strong>de</strong> se fai’l cultu.<br />
●Otres observaciones sobre’l nome: anque’l<br />
términu normativu asturianu ye ilesia nel<br />
DALLA, la variante iglesia ye tamién<br />
autóctona. Nel procesu <strong>de</strong> recuperación y<br />
oficialización <strong>de</strong> la toponimia asturiana,<br />
síguese’l principiu <strong>de</strong> respetar la variante<br />
propia <strong>de</strong> los falantes <strong><strong>de</strong>l</strong> llugares, y por<br />
eso nunos sitios oficialízase La Ilesia y<br />
n’otros La Iglesia.<br />
L’Infanzón<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Cabueñes, barriu<br />
<strong>de</strong> La Pontica.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: ta presente<br />
equí’l sustantivu κ infanzón ‘noble superior a<br />
un fidalgu y inferior a un ricu home, fidalgu<br />
que tien potestá limitada sobre les sos<br />
herencies’.<br />
●Etimoloxía: infanzón provién <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín<br />
vulgar INFANTIŌNEM, aumentativu <strong>de</strong><br />
INFANTEM ‘xoven noble’, que <strong>de</strong> mano<br />
significaba ‘que nun fala, neñu que tovía<br />
nun fala’ (<strong>de</strong> IN- prefixu negativu y FARE<br />
‘falar’).<br />
La Iría<br />
105<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Deva, barriu <strong>de</strong><br />
Zarracina.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: tenemos equí’l<br />
sustantivu asturianu κ iría, variante d’ería,<br />
que se <strong>de</strong>fine como ‘cortinal, estensión <strong>de</strong><br />
tierres ensin zarru, d’amos diferentes<br />
sometíes a usos comunales’, ‘tierra dividida<br />
en faces’. Trátase d’un colectivu col sufixu -<br />
ía, a partir <strong><strong>de</strong>l</strong> sustantivu era ‘terrenu on<strong>de</strong><br />
se sema’.<br />
●Etimoloxía: era proce<strong>de</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín ARĔAM<br />
[áream] ‘superficie, tierra, terrenu vacu o<br />
ensin edificar, solar’.<br />
●Otres observaciones sobre’l nome:<br />
topónimu bien estendíu pel centru<br />
d’Asturies. Amás <strong>de</strong> los qu’atopamos nel<br />
mesmu <strong>conceyu</strong> <strong>de</strong> <strong>Xixón</strong> (ver siguientes),<br />
tenemos tamién, ente otres, La Iría en<br />
Gozón, Siero, Sariegu, Uviéu, Llanera,<br />
Corvera, Carreño, Caravia, etcétera.<br />
La Iría<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> La Pedrera, barriu<br />
d’Arroyo.<br />
●Ver l’anterior.<br />
La Iría<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Somió, barriu d’<strong>El</strong><br />
Pisón.<br />
●Ver l’anterior.<br />
La Iría<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Serín, barriu<br />
d’Arroyo.<br />
●Ver l’anterior.<br />
●Referencia al llugar: nesti llugar<br />
atopáronse restos romanos, <strong>de</strong> los que yá<br />
Gregorio Menén<strong>de</strong>z Valdés da sabencia en<br />
1779, citando murueques d’un templu y<br />
medalles <strong>de</strong> Vespasiano.<br />
La Iría l’Otero<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Fano, barriu <strong>de</strong><br />
Zalce.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: topónimu<br />
compuestu formáu por dos elementos. <strong>El</strong><br />
primeru ye’l sustantivu asturianu κ iría,<br />
variante d’ería ‘tierra que se sema’ (ver La