Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio
Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio
Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Diccionariu</strong> <strong>toponímicu</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> Conceyu <strong>de</strong> <strong>Xixón</strong><br />
Parroquies, añu 1385). Testimonios <strong>de</strong> Valle<br />
<strong>de</strong> Ranon: «<strong>de</strong> hereditate mea nomine<br />
Salze, que est sita in alfoz <strong>de</strong> Siero, in ualle<br />
<strong>de</strong> Ranon» (documentu <strong><strong>de</strong>l</strong> Monesteriu <strong>de</strong><br />
San Vicente d’Uviéu-1, añu 1144); «in<br />
Gigone, in ualle <strong>de</strong> Ranon» (Monesteriu <strong>de</strong><br />
San Vicente d’Uviéu-1, añu 1182).<br />
Testimonios <strong>de</strong> Val<strong>de</strong>rranón: «Val<strong>de</strong>rranon»<br />
(añu 1440). <strong>El</strong> Catastro <strong><strong>de</strong>l</strong> Marqués <strong>de</strong> la<br />
Ensenada (1752) cita’l nome d’esta<br />
parroquia como «Santa Eulalia <strong>de</strong><br />
Baldornon», «santa Heulalia <strong>de</strong> Baldornon»,<br />
y mesmamente «la Parrochia <strong>de</strong><br />
Balbornon», con un claru error <strong>de</strong><br />
trescripción. <strong>El</strong> diccionariu xeográficu <strong>de</strong><br />
Madoz (1845-50) refierse a «Baldornon ó<br />
Val-<strong>de</strong>-Ornon» (una falta intepretación <strong><strong>de</strong>l</strong><br />
topónimu), «Baldornon», y lo mesmo fai<br />
Lucas María Palacios nel so «Plano<br />
Topográfico <strong><strong>de</strong>l</strong> Concejo <strong>de</strong> Gijon» (1873).<br />
Nos mapes <strong>de</strong> los sieglos XVII y XVIII,<br />
realizados en su mayoría por cartógrafos<br />
extranjeros, aparece sistemáticamente con<br />
la forma «Valdornon». Pa cabu, nel sieglu<br />
XVI la forma «Baldarnon» xeneró variantes<br />
como «Barnaldon» y «Balnaldon», que nun<br />
tuvieron continuidá, y nes que quiciabes<br />
influyó’l nome Bernaldo o Barnaldo. Nel<br />
Llibru <strong><strong>de</strong>l</strong> Cai atopamos: «Sobre lo qual el<br />
dicho Joan Moran, regidor, dixo que por sy<br />
y en nombre <strong>de</strong> la alcaldia <strong>de</strong> Barnaldon…»<br />
(añu 1563); «Alonso Menen<strong>de</strong>z, vezino <strong>de</strong><br />
Fano, cobrador <strong>de</strong> las bulas <strong>de</strong> Santa Olaya<br />
y Fano <strong>de</strong> Barnaldon, <strong>de</strong>ste concejo <strong>de</strong><br />
Gijon», «reçibio mas el padron <strong>de</strong> la yglesia<br />
<strong>de</strong> Santa Olaya <strong>de</strong> Balnaldon» (añu 1567).<br />
Y nel Llibru Ordinariu atopamos: «E luego,<br />
en este terçio <strong>de</strong> Baldarnon, hecharon por<br />
otro alcal<strong>de</strong>», «y en el terçio <strong>de</strong> Baldarnon<br />
a Lorenzo Sanchez <strong>de</strong> Çifuentes», «y en el<br />
dicho terçio <strong>de</strong> Baldarnon a Juan <strong>de</strong><br />
Carçedo», «y por el terçio <strong>de</strong> Barnaldon a<br />
Toribio <strong>de</strong> Costales» (añu 1576); «en el<br />
terçio y alcaldia <strong>de</strong> Baldarnon», «y este año<br />
cabia el juez ydalgo al terçio <strong>de</strong><br />
Barnaldon», «en la alcaldia <strong>de</strong> Baldarnon»,<br />
«en el tercio <strong>de</strong> Baldarnon», «otras quatro<br />
felegresias en Barnaldon» (añu 1577); «E<br />
luego echaron por el terçio <strong>de</strong> Barnaldon»<br />
(añu 1578). Convién tener en cuenta<br />
tamién les cites on<strong>de</strong> esti topónimu va<br />
precedíu <strong>de</strong> l’advocación relixosa Santa<br />
Olaya, que puen referise a la parroquia; ver<br />
Santolaya.<br />
204<br />
●Otres observaciones sobre’l nome: el<br />
nome hasta agora oficial, «Baldornón»,<br />
recuéyese na tradición escrita <strong>de</strong> los<br />
últimos sieglos, xunto con Valdornón.<br />
D’acordies colos mo<strong>de</strong>rnos criterios <strong>de</strong><br />
regularización ortográfica, Valdornón tien<br />
que s’escribir con «v», puesto que<br />
l’elementu Val- provién claramente <strong>de</strong> valle.<br />
Ranón ye’l nome que lleven güei dos<br />
llugares d’Asturies, ún en <strong>conceyu</strong> Valdés<br />
(parroquia <strong>de</strong> Caneiru) y otru en <strong>conceyu</strong><br />
<strong>de</strong> Sotu’l Barcu.<br />
Valles<br />
Llugar <strong><strong>de</strong>l</strong> distritu Sur, barriu <strong>de</strong> Roces.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: topónimu<br />
formáu col sustantivu asturianu valles,<br />
plural <strong>de</strong> valle ‘terrenu o territoriu allargáu<br />
ente montes, ente tierres altes’.<br />
●Etimoloxía: <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín VALLEM [wál lem], col<br />
mesmu significáu; el plural vien <strong>de</strong> VALLES<br />
[wál les].<br />
<strong>El</strong> Vallín<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Caldones, barriu<br />
<strong>de</strong> Garbelles.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: trátase <strong><strong>de</strong>l</strong><br />
sustantivu asturianu vallín, diminutivu <strong>de</strong><br />
valle, pente medies <strong><strong>de</strong>l</strong> sufixu -ín. Significa,<br />
polo tanto, ‘valle pequeñu’, anque pue<br />
garrar el sentíu específicu <strong>de</strong> ‘valle<br />
emprunu y zarráu’.<br />
●Etimoloxía: valle vien <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín VALLEM<br />
[wál lem], col mesmu significáu. <strong>El</strong> sufixu -<br />
ín vien <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín -ĪNUM.<br />
<strong>El</strong> Vallín<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Llavan<strong>de</strong>ra, barriu<br />
<strong>de</strong> La Bovia.<br />
●Ver l’anterior.<br />
EL VALLÍN<br />
Barriu <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Serín.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: ver l’anterior.<br />
●Etimoloxía: ver l’anterior.<br />
●Documentación histórica <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu:<br />
siendo un topónimu abondosu n’Asturies,<br />
citamos namás exemplos que por cercanía<br />
xeográfica podríen referise a <strong>El</strong> Vallín <strong>de</strong><br />
Serín: «Testigos: […] Alffonso Pérez <strong>de</strong>