14.04.2013 Views

Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio

Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio

Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Diccionariu</strong> <strong>toponímicu</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> Conceyu <strong>de</strong> <strong>Xixón</strong><br />

Paniceres<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Vega, barriu <strong>de</strong><br />

Vega <strong>de</strong> Riba.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: tenemos el<br />

sustantivu paniceres, plural <strong>de</strong> panicera,<br />

que <strong>de</strong>signa la ‘Plantago lanceolata, planta<br />

<strong>de</strong> fueyes llargues y estreches con una vara<br />

que naz <strong><strong>de</strong>l</strong> centru la planta’ (en castellanu<br />

«llantén menor»). Pue interpretase, <strong>de</strong> toes<br />

maneres, que paniceres seya un<br />

encurtiamientu <strong>de</strong> la espresión tierres<br />

κ paniceres, ye dicir, tierres on<strong>de</strong> se produz<br />

panizu ‘Plantago lanceolata’ (en castellanu<br />

«llantén menor») o paniza ‘Rumex<br />

obtusifolius, planta <strong>de</strong> tallu fuerte que tien<br />

la raicera <strong>de</strong> color mariello’ (en castellanu<br />

«romaza»).<br />

●Etimoloxía: panizu y paniza provienen <strong><strong>de</strong>l</strong><br />

llatín vulgar PANĪCĬUM [paníkium], alteración<br />

<strong><strong>de</strong>l</strong> llatín clásicu PANĪCUM [paníkum], col<br />

mesmu significáu; ye <strong>de</strong>riváu <strong>de</strong> PANEM<br />

‘pan’. <strong>El</strong> sufixu plural -eres provién <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín<br />

-ĀRĬAS.<br />

●Referencia al llugar: nos mapes esti<br />

topónimu venía conseñáu por error na<br />

parroquia <strong>de</strong> Samartín <strong>de</strong> Güerces.<br />

La Parada<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Vega, barriu <strong>de</strong><br />

Vega <strong>de</strong> Baxo.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: topónimu<br />

formáu col sustantivu asturianu parada<br />

‘sitiu on<strong>de</strong> regularmente para un coche, un<br />

autobús o un camión’, o tamién ‘sitiu on<strong>de</strong><br />

les caballeríes machu cubren a les femes’.<br />

La Parada pue referise a una mo<strong>de</strong>rna<br />

parada d’autobús, o bien tener más<br />

antigüedá y referise a un sitiu <strong><strong>de</strong>l</strong> camín<br />

on<strong>de</strong> se paraba davezu, quiciabes cola<br />

correspondiente posada. Nun hai<br />

qu’escaecer tamién un significáu como<br />

κ ’sitio o lugar don<strong>de</strong> se recogen o juntan las<br />

reses’ 34 . Ye posible, tamién, que l’orixe tea<br />

nun <strong>de</strong>riváu <strong>de</strong> para ‘estaya d’una tierra o<br />

d’un terrenu’; ver La Paraya.<br />

●Etimoloxía: en cualesquier <strong>de</strong> los posibles<br />

significaos orixinarios, la etimoloxía ta nel<br />

verbu llatín PARĀRE, que significaba <strong>de</strong> mano<br />

‘preparar, iguar’, d’aen<strong>de</strong> ‘poner o ponese<br />

nun estáu o situación’, pa <strong>de</strong>pués ‘allugase<br />

34 Apaez nel DRAE, pero nun lu<br />

recueye’l DALLA.<br />

143<br />

nun sitiu’ y ‘parar nun sitiu’. La terminación<br />

-ada proce<strong>de</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín -ĀTAM [-átam].<br />

La Paradina<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> L’Abadía Cenero,<br />

barriu <strong>de</strong> Peñaferruz.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: tamos ante’l<br />

sustantivu asturianu paradina, diminutivu<br />

<strong>de</strong> parada. Ver La Parada.<br />

●Etimoloxía: ver La Parada. <strong>El</strong> sufixu<br />

diminutivu -ina vien <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín -ĪNAM.<br />

●Referencia al llugar: nome d’un monte<br />

ensin cases, que ye cotu <strong>de</strong> caza. Ye<br />

tamién el nome d’un regatu.<br />

●Documentación histórica <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: la<br />

Matrícula <strong>de</strong> la Casa Valdés (1875) cita «en<br />

los cierros llamados La Paradina y la<br />

Mesnada».<br />

La Paraya<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Llavan<strong>de</strong>ra, barriu<br />

<strong>de</strong> Tueya.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: trátase <strong><strong>de</strong>l</strong><br />

sustantivu asturianu κ paraya, variante <strong>de</strong><br />

paraxa ‘tierra pequeña <strong>de</strong> llabor’, que<br />

resulta ser un diminutivo-<strong>de</strong>spectivu <strong><strong>de</strong>l</strong><br />

sustantivu para ‘estaya d’una tierra, d’un<br />

terrenu’.<br />

●Etimoloxía: <strong><strong>de</strong>l</strong> verbu llatín PARĀRE, que<br />

significaba <strong>de</strong> mano ‘preparar, iguar’; nesti<br />

casu, refierse a una tierra preparada pal so<br />

cultivu. La Paraya pue venir <strong>de</strong> para ‘estaya<br />

d’una tierra o d’un terrenu’ col sufixu -aya,<br />

<strong><strong>de</strong>l</strong> llatín -ĀCŬLAM [-ákulam]; o bien d’un<br />

<strong>de</strong>riváu *paradia. Acordies con otra<br />

hipótesis, paraya podría proce<strong>de</strong>r <strong>de</strong><br />

*praya, <strong>de</strong>riváu directu <strong><strong>de</strong>l</strong> plural llatín<br />

PRĀTŬLA [prátula] ‘pradinos’, en singular<br />

PRĀTŬLUM [prátulum] ‘pradín’, diminutivu <strong>de</strong><br />

PRĀTUM [prátum] ‘prau’.<br />

<strong>El</strong> Parchís<br />

Llugar <strong><strong>de</strong>l</strong> distritu Centro, barriu d’<strong>El</strong><br />

Centro.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: <strong>El</strong> Parchís ye<br />

encurtiamientu <strong>de</strong> la espresión La Plaza’l<br />

Parchís, nome popular <strong>de</strong> la «Plaza <strong><strong>de</strong>l</strong><br />

Instituto», motivúa porque’l so diseñu<br />

recuerda un tableru <strong><strong>de</strong>l</strong> parchís ‘xuegu <strong>de</strong><br />

tableru que consiste en facer llegar a una<br />

meta <strong><strong>de</strong>l</strong>les fiches’.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!