Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio
Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio
Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Diccionariu</strong> <strong>toponímicu</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> Conceyu <strong>de</strong> <strong>Xixón</strong><br />
Paniceres<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Vega, barriu <strong>de</strong><br />
Vega <strong>de</strong> Riba.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: tenemos el<br />
sustantivu paniceres, plural <strong>de</strong> panicera,<br />
que <strong>de</strong>signa la ‘Plantago lanceolata, planta<br />
<strong>de</strong> fueyes llargues y estreches con una vara<br />
que naz <strong><strong>de</strong>l</strong> centru la planta’ (en castellanu<br />
«llantén menor»). Pue interpretase, <strong>de</strong> toes<br />
maneres, que paniceres seya un<br />
encurtiamientu <strong>de</strong> la espresión tierres<br />
κ paniceres, ye dicir, tierres on<strong>de</strong> se produz<br />
panizu ‘Plantago lanceolata’ (en castellanu<br />
«llantén menor») o paniza ‘Rumex<br />
obtusifolius, planta <strong>de</strong> tallu fuerte que tien<br />
la raicera <strong>de</strong> color mariello’ (en castellanu<br />
«romaza»).<br />
●Etimoloxía: panizu y paniza provienen <strong><strong>de</strong>l</strong><br />
llatín vulgar PANĪCĬUM [paníkium], alteración<br />
<strong><strong>de</strong>l</strong> llatín clásicu PANĪCUM [paníkum], col<br />
mesmu significáu; ye <strong>de</strong>riváu <strong>de</strong> PANEM<br />
‘pan’. <strong>El</strong> sufixu plural -eres provién <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín<br />
-ĀRĬAS.<br />
●Referencia al llugar: nos mapes esti<br />
topónimu venía conseñáu por error na<br />
parroquia <strong>de</strong> Samartín <strong>de</strong> Güerces.<br />
La Parada<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Vega, barriu <strong>de</strong><br />
Vega <strong>de</strong> Baxo.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: topónimu<br />
formáu col sustantivu asturianu parada<br />
‘sitiu on<strong>de</strong> regularmente para un coche, un<br />
autobús o un camión’, o tamién ‘sitiu on<strong>de</strong><br />
les caballeríes machu cubren a les femes’.<br />
La Parada pue referise a una mo<strong>de</strong>rna<br />
parada d’autobús, o bien tener más<br />
antigüedá y referise a un sitiu <strong><strong>de</strong>l</strong> camín<br />
on<strong>de</strong> se paraba davezu, quiciabes cola<br />
correspondiente posada. Nun hai<br />
qu’escaecer tamién un significáu como<br />
κ ’sitio o lugar don<strong>de</strong> se recogen o juntan las<br />
reses’ 34 . Ye posible, tamién, que l’orixe tea<br />
nun <strong>de</strong>riváu <strong>de</strong> para ‘estaya d’una tierra o<br />
d’un terrenu’; ver La Paraya.<br />
●Etimoloxía: en cualesquier <strong>de</strong> los posibles<br />
significaos orixinarios, la etimoloxía ta nel<br />
verbu llatín PARĀRE, que significaba <strong>de</strong> mano<br />
‘preparar, iguar’, d’aen<strong>de</strong> ‘poner o ponese<br />
nun estáu o situación’, pa <strong>de</strong>pués ‘allugase<br />
34 Apaez nel DRAE, pero nun lu<br />
recueye’l DALLA.<br />
143<br />
nun sitiu’ y ‘parar nun sitiu’. La terminación<br />
-ada proce<strong>de</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín -ĀTAM [-átam].<br />
La Paradina<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> L’Abadía Cenero,<br />
barriu <strong>de</strong> Peñaferruz.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: tamos ante’l<br />
sustantivu asturianu paradina, diminutivu<br />
<strong>de</strong> parada. Ver La Parada.<br />
●Etimoloxía: ver La Parada. <strong>El</strong> sufixu<br />
diminutivu -ina vien <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín -ĪNAM.<br />
●Referencia al llugar: nome d’un monte<br />
ensin cases, que ye cotu <strong>de</strong> caza. Ye<br />
tamién el nome d’un regatu.<br />
●Documentación histórica <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: la<br />
Matrícula <strong>de</strong> la Casa Valdés (1875) cita «en<br />
los cierros llamados La Paradina y la<br />
Mesnada».<br />
La Paraya<br />
Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Llavan<strong>de</strong>ra, barriu<br />
<strong>de</strong> Tueya.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: trátase <strong><strong>de</strong>l</strong><br />
sustantivu asturianu κ paraya, variante <strong>de</strong><br />
paraxa ‘tierra pequeña <strong>de</strong> llabor’, que<br />
resulta ser un diminutivo-<strong>de</strong>spectivu <strong><strong>de</strong>l</strong><br />
sustantivu para ‘estaya d’una tierra, d’un<br />
terrenu’.<br />
●Etimoloxía: <strong><strong>de</strong>l</strong> verbu llatín PARĀRE, que<br />
significaba <strong>de</strong> mano ‘preparar, iguar’; nesti<br />
casu, refierse a una tierra preparada pal so<br />
cultivu. La Paraya pue venir <strong>de</strong> para ‘estaya<br />
d’una tierra o d’un terrenu’ col sufixu -aya,<br />
<strong><strong>de</strong>l</strong> llatín -ĀCŬLAM [-ákulam]; o bien d’un<br />
<strong>de</strong>riváu *paradia. Acordies con otra<br />
hipótesis, paraya podría proce<strong>de</strong>r <strong>de</strong><br />
*praya, <strong>de</strong>riváu directu <strong><strong>de</strong>l</strong> plural llatín<br />
PRĀTŬLA [prátula] ‘pradinos’, en singular<br />
PRĀTŬLUM [prátulum] ‘pradín’, diminutivu <strong>de</strong><br />
PRĀTUM [prátum] ‘prau’.<br />
<strong>El</strong> Parchís<br />
Llugar <strong><strong>de</strong>l</strong> distritu Centro, barriu d’<strong>El</strong><br />
Centro.<br />
●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: <strong>El</strong> Parchís ye<br />
encurtiamientu <strong>de</strong> la espresión La Plaza’l<br />
Parchís, nome popular <strong>de</strong> la «Plaza <strong><strong>de</strong>l</strong><br />
Instituto», motivúa porque’l so diseñu<br />
recuerda un tableru <strong><strong>de</strong>l</strong> parchís ‘xuegu <strong>de</strong><br />
tableru que consiste en facer llegar a una<br />
meta <strong><strong>de</strong>l</strong>les fiches’.