à rsredovisning 2010 - Östersunds kommun

De tre första utvecklingsområdena har stor bäring
på visionen om ett socialt hållbart Östersund och de
strategier som fullmäktige antagit för detta. Barn och
ungdomar samt äldre är prioriterade grupper i Östersunds
kommuns folkhälsoarbete.
Välfärdsredovisning är denna gång mer omfattande
än vanligtvis, då den vart fjärde år presenteras utifrån
de nationella målområdena (nio av de elva målområdena).
Målområdena bygger på hälsans bestämningsfaktorer,
det vill säga faktorer i samhällsorganisationen
och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar
till hälsa eller ohälsa (se figur). Flera stora enkätundersökningar
har gjorts under året och delar av dem finns
presenterade i välfärdsredovisningen tillsammans med
uppgifter från databaser och från några av kommunens
och landstingets egna verksamheter. Detta ger oss en
bred bild av folkhälsoläget i kommunen och ett bra material
för diskussioner. Utifrån välfärdsredovisning 2010
och en ny länsövergripande folkhälsopolicy har nya
prioriterade områden för kommunens folkhälsoarbete
föreslagits för 2012-2015.
Resultat i Välfärdsredovisning 2010
Nedan följer en sammanfattning av resultaten utifrån
de fyra strategiska utvecklingsområdena. Efter vissa
av resultaten visas hur trenden inom området ser ut för
Östersunds del, om den går åt ett positivt håll
(Trend +), negativt håll (Trend –) eller om den
är oförändrad (Trend oförändrad).
20
15
10
5
0
%
välfärdsredovisning
Bakgrundsfaktorer
Valdeltagande Trend +
En större andel än tidigare röstade i valet till kommunfullmäktige
2010 och Östersund har högre valdeltagande
än riket.
Utbildningsnivå Trend +
Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har
ökat, och totalt har Östersund en större andel med
eftergymnasial utbildning än riket.
Arbetssökande Trend –
Ungdomsarbetslösheten i Östersund har ökat kraftigt
de senaste två åren och ligger över ungdomsarbetslösheten
i riket.
Arbetssökande
2007 2008 2009 2010
16,6
11,4
9,5
7,9
6,9
6,5
Ungdomar 18-24 år, Ungdomar 18-24 år,
Östersund
riket
Kvinnor 16-64 år,
Kvinnor 16-64 år, riket
Östersund
Män 16-64 år,
Män 16-64 år, riket
Östersund
Figur 2: Andel arbetslösa och personer i program
med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket.
Siffrorna avser september månad (Arbetsförmedlingen).
Inkomstnivå Trend –
Mellan 2004 till 2008 har inkomst skillnader i Östersund
i ökat. En större andel har blivit låginkomsttagare
samtidigt som en större andel har blivit höginkomsttagare.
Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar.
Självskattad hälsa
De allra flesta barn och unga i Östersund uppger att de
för det mesta mår bra. Det är dock något färre tjejer än
killar 14 år och i åk 1 på gymnasiet som uppger att de
mår bra. Det är också en större andel av tonårstjejerna
än killarna som ofta har besvärande huvudvärk, är ledsna
eller nedstämda och är stressade över skolarbetet.
ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010
65