NORDISKA DATORSPEL - Nordic Game Program

110
“cut”, “paste” and “insert”. If you don’t, you get problems later, when you are using
software that is not localised. A big exception is of course software for kids. Even kids’
movies are localised in Icelandic. You have to preserve your culture, of course.
— Hilmar Pétursson, CCP (IS)
Är det ett klokt mål i sig, att det ska vara på nordiskt språk? IO Interactive står för en
av de mest framgångsrika nordiska kulturexporterna på senaste år. Hitman är större
än Aqua.
— Klaus Odegaard, Nordisk Film Interactive (DK)
Uppenbarligen kan musik och litteratur vara på många olika språk utan större problem. Film och
TV förefaller däremot mera beroende av avsättningsmarknadens storlek. I Norden är vi helt vana
vid textremsor på film och TV, och det är man också i andra mindre språkområden. I de större
områdena dubbas talet, skådespelare läser in nytt tal, och så läggs det ovanpå. Detta sker också i
Norden för viss film som riktar sig till mindre barn. Det förekommer att Disneys större
produktioner får isländskt tal. I Spanien dubbas väldigt mycket film och TV, medan i Portugal är
det textning som gäller. Detta är beroende på marknadernas storlek, men rimligen också på
tradition, vad publiken vant sig vid. Det är väl också därför utländskspråkig, men även brittisk och
australisk film och TV görs om, från början in i minsta detalj, för den amerikanska marknaden. Det
är frågan om vad publiken är van vid.
Om det nu är som våra branschföreträdare nästan samstämmigt säger, att äldre målgrupper
är så bra på engelska, då är det svårt att förstå varför film och TV riktad till samma målgrupper
över huvud taget textas. Varför översätts romanerna de läser? Man skulle kunna tro att den
rådande situationen mest beror på datorspelindustrins tidiga globala karaktär, samt att industrin
alltid fyllt alla tillgängliga lagringsmedia till bristningsgränsen. Det har helt enkelt aldrig funnits
plats för en mängd språk, därför att de har aldrig varit ordentligt med i planeringen och de andra
förutsättningarna från början.
Det verkar ändå vara så att en lokalisering på det egna språket är ett försäljningsargument.
Åtminstone för köparna, vilka inte nödvändigtvis alltid är desamma som spelarna. Ofta kan det
tänkas handla om att föräldrar köper till sina barn, eller åtminstone är delaktiga och gör inköpet
tillsammans med barnet. Och då spelar förpackningen en avgörande roll.
Gör man en lokalisering handlar det normalt om hela spelet. Kartongen är ofta på
svenska ändå, eller så är den utformad för olika nordiska länder samtidigt.
— Martin Walfisz, Massive Entertainment (SE)
En möjlig förklaring till en ”delvis” lokalisering, som av enbart kartongen eller bara kartong och
manual, är att det görs för att förhindra ”gråimport”. Om kartongen är på svenska så är den svår
att sälja i Storbritannien, även om man tar ett lägre pris än vad som är normalt där. Med tanke på
det allmänna prisläget i Norden ser detta dock, vid ett första betraktande, inte ut att vara ett rimligt
skäl för lokalisering av enbart förpackningen.
Om förpackningens nordiska språk bara riktar sig till föräldrarna, eller bara är en försäkring
mot ”gråimport”, och själva spelet lika gärna kan vara på engelska, då skulle man ju kunna vänta
sig att spelarna av dessa engelskspråkiga spel alla skulle visa sig vara globaliserade
internationalister, där faktorer som härkomst, kultur och språk är fullständigt underordnade