Avaa tiedosto - Doria

5) Sammanlänkande markörer. T.ex. kapitelinledningar och –avslutningar. Exempel:
Inledningar:
Avslutningar:
Inledningen på kapitel 19, ”Kvarterskrogen”: ”Jag har inte sett den
förr, dörren i den mörka portgången.” 667
Inledningen på kapitel 23, ”I drömda och verkliga rum”: ”Den
motsträviga dörren vägrar att gå upp.” 668
Slutet på kapitel 8, ”Dagis”: ”En himladörr öppnades till rymderna
under vilka vi alla är små, stoftkorn bara.” 669
Slutet på kapitel 10, ”Paret Arnolfini”: ”Och alldeles framme, invid
golvet, strömmar ljus in från en osynlig, öppnad dörr utanför
bilden.” 670
6) Mise en abyme-bilder, d.v.s. bilder som i miniatyrformat representerar helheten.
Två exempel:
Skimrar också där, i månskenskvällar, drömmarnas hus? Här faller
rappningen från vår fasad, fuktfläckar slår ut, och den obarmhärtiga
solen ser allt och avslöjar allt. 671
Å, detta förhäxade hus med alla sina fantastiska gångar, salar, vida
landskap, och det sorgmod som jag älskade och fann också hos mig
själv. 672
7) Paratextuella aspekter. Uttalanden av Carpelan, t.ex. idén om att antalet veckor
(53 eller 52 och en halv) och rum ska motsvara varandra samt bilden av en byggnad
på omslaget. 673
I ljuset av dessa markörer framstår romanen Urwind som en arkitektoniskt utformad
plats. Enskilda ledtrådar skapar föreställningen om en arkitektonisk helhet. Romanens
formvärld framstår som ikonisk. Som Tamar Yacobi påpekat i en artikel om ekfrasen är
det inte nödvändigt att framställa en tavla i detalj för att läsaren ska kunna föreställa sig
bilden. 674 På motsvarande sätt behöver inte heller en byggnad vara framställd i detalj för
att texten ska ge upphov till föreställningen om en byggnad. I Urwinds fall gäller närmast
det motsatta: Romanen är så fullspäckad med detaljer att den arkitektoniska strukturen
måste urskiljas ur mängden.
Urwind är till en del uppbyggd som ett s.k. ikoniskt diagram som i Max Nännys
beskrivning kännetecknas av att de relationer som råder mellan ett teckens delar liknar de
relationer som råder mellan referentens delar. 675 Genom den diagrammatiska strukturen
kan man frilägga en implicit retorisk vädjan – ett ”föreställ dig detta”. Det är genom
denna vädjan till den seende läsaren som Urwind som en poesins plats får potential att
emanera.
Men huset Urwind är inget ordinärt, livlöst och regelbundet hus. Byggnaden Urwind
påminner om Eschers labyrintiska arkitektur, om Schwitters organiska
assemblagearkitektur och om ett slags bibliotek eller konstmuseum där nya rum ständigt
öppnas framför en då man ger sig in i böckernas och konstverkens världar. Det som
utmärker rummen i Urwind är deras heterogenitet. I ett rum spelar en orkester, i ett annat
bor en familj, ett rum präglas av yttersta harmoni och ett annat av outtalat lidande.
Summan av alla dessa rum bildar ett fiktivt universum som till en del är formgivet som en
175