Avaa tiedosto - Doria

65 Pauli Tapani Karjalainen, ”Elämä tässä talossa: lähikartoitusta kirjallisuuden kautta”, Alue ja ympäristö 2/95.
Karjalainen rör sig även i ett gränsland mellan geografi och litteratur i artikeln ”Aika, paikka ja muistin
maantiede”i Tila, paikka ja maisema. Tutkimusretkiä uuteen maantieteeseen 1997, red. Tuukka Haarni m.fl.
Tillsammans med Anssi Paasi har Karjalainen även skrivit artikeln ”Contrasting the nature of the written city.
Helsinki in regionalistic thought and as a dwelling place” i Writing the City. Eden, Babylon and the New
Jerusalem 1994, red. Peter Preston och Paul Simpson-Housley.
66 Olsson, 1998, s. 80.
67 Seamus Heaney, ”The Sense of Place” (1977), Preoccupations. Selected Prose 1968–1978 1981, s. 131–149.
68 Aristoteles, Om diktkonsten ca 320–330 f.Kr., s. 34f, övers. Jan Stolpe.
69 Miller, 1995, s. 9.
70 Renate Böschenstein-Schäfer, Idylle 1967; Ellen Zetzel Lambert, Placing Sorrow: A Study of the Pastoral Elegy
Convention from Theocritus to Milton 1976; Tore Wretö, Det förklarade ögonblicket. Studier i västerländsk idyll från
Theokritos till Strindberg 1977.
71 Marshall Berman, Allt som är fast förflyktigas. Modernism och modernitet 1987. [Original: All That Is Solid Melts
into Air. The Experience of Modernity 1982].
72 Geographies of Modernism. Literatures, cultures, spaces 2005, red. Peter Brooker och Andrew Thacker.
73 The Spatiality of the Novel 1978, red. Joseph A. Kestner.
74 ”Kronotopen. Tiden och rummet i romanen. Essäer i historisk poetik”, Det dialogiska ordet 1990. [Original:
“Formy vremeni i chronotopa v romane. Otjerki po istoritjeskoj poetike” 1937–1938, kompletterad 1973,
publicerad 1975].
75 Frances A. Yates, The Art of Memory 1966.
76 Mjöberg, 1999, s. 7f.
77 Ellen Eve Frank, Literary Architecture. Essays Toward a Tradition. Walter Pater, Gerard Manley Hopkins, Marcel
Proust, Henry James 1979, s. 219–259.
78 Ibid., s. 229–233, 234–241, 242–248, 249–259.
79 Giuliana Bruno, Atlas of Emotion. Journeys in Art, Architecture, and Film 2002; Juhani Pallasmaa, The
Architecture of Image. Existential space in cinema 2001. Ett annat verk som lyfter fram förhållandet arkitektur-film
är antologin Elokuva ja arkkitehtuuri 1996, red. Mikael Sundman.
80 Diana Fuss, The Sense of an Interior. Four Writers and the Rooms that Shaped Them 2004, s. 3.
81 ”If architectural historians treat the domestic interior more literally than figuratively, ignoring the
metaphorical in favor of the functional, literary critics, for their part, tend to treat the domestic interior as pure
figuration. Literature scholars typically view houses as metaphors for something else, and rarely as important
constructs in their own right.” Ibid.
I Den rumsliga dikten formas – 1950- och 1960-talet
Tinget – byggsten i den öppna dikten
82 Carpelan, ”Lyriskt mellanbokslut”, Horisont 2/1979, s. 24.
83 Carpelan, ”Periferi och medelpunkt”, SLSA 919.2.1.
84”På jagets yta, i denna region där jaget vill manifestera sig och vill gömma sig, är öppnings- och
stängningsrörelserna så talrika, så ofta vända i sin motsats, och även så hämmade av tvekan, att vi skulle
kunna sluta med följande formulering: människan är en tillvaro på glänt.” Gaston Bachelard, Rummets poetik
2000, s. 258, övers. Alf Thoor, [Original: La poétique de l’espace 1957]
85 Carpelan, I det sedda 1995, s. 31. En motsvarande bild ingår i diktsamlingen I de mörka rummen, i de ljusa, s.
42: ”Vi lever som fröet, / dolt, / som inom sig sträcker / sin krona mot himlen.”
86 Rönnholm, ”Carpelan – rummets diktare”, Åbo Underrättelser 19.11.1996.
87 Ellen Eve Frank, 1979, s. 4.
88 Hamon, 1989/1992, s. 23.
89 Ibid., s. 23.
90 Elin von Kræmer, ”Diktarord”, Astra 3-4/1970.
91 Theodor Kallifatides, ”Två rasande floder”, Svenska Dagbladet 24.6.1984.
92 Mårten Westö, ”Femtio år av nyfiken noggrannhet. Samtal med Bo Carpelan” i Leva skrivande.
Finlandssvenska författare samtalar 1998, red. Monika Fagerholm, s. 249.
93 Hollsten, 2004, s. 18.
94 Carpelan, Landskapets förvandlingar 1957, s. 67.
95 Carpelan, ”Anteckningar i poetik” 1964, SLSA 919.2.4., s. 85.
209