Avaa tiedosto - Doria

yggnad. Universumet är skapat utgående från en vision av ett enastående, fantastiskt
universum, en Wunderkammer, med Norman Brysons formulering ”en plats för det
ovanliga och exceptionella.” 676 Denna vision åskådliggör en implicit retorik hos denna
poesins plats; det är en retorik som har i syfte att förtrolla verkligheten.
176
*
Att ett litterärt verk utspelas på en mer eller mindre arkitektoniskt utformad plats är på
inget sätt extraordinärt. Så länge det funnits arkitektur och litteratur eller överlag
berättande har man reproducerat arkitektoniska strukturer med hjälp av ord. Men att ett
litterärt verk liksom Urwind är uppbyggt som en byggnad är ovanligt. På ett metapoetiskt
plan kan man säga att Urwind manifesterar Anders Olssons föreställning om litteraturen
som en poesins plats både genom att den förkroppsligar en dröm om att konstverket vore
som världen och genom att konstverket vore som en värld med egen urskiljbar identitet,
en värld i sig. För att uppnå målet gör Carpelan språket mer konkret och materiellt. Han
skapar upplevelser av rymd. Han tar i bruk ett brett sinnesregister som flätar samman
människan och miljön i en djup samhörighet. Människan ska inte bara förankras i världen
som en tänkande varelse utan framförallt som en fantiserande och kännande, sinnlig
varelse. Topografin har ständigt en språklig dimension: ett ”språk i språket” ger upphov
till en ”värld i världen”. En sådan poesins plats – på en och samma gång språklig och
virtuellt upplevbar – är Urwind.
Det finns ett svagt men ändå illustrativt samband mellan den arkitektoniska
formgivningen av Urwind och den konkreta poesin. Sambandet ligger i att både en text
som uppmanar läsaren att föreställa sig en form och en text som är formgiven som denna
form uppmanar läsaren att hejda sig i läsakten och varsebli någonting. Mary Ellen Solt
konstaterar att den konkreta poeten är angelägen om att skapa ett varseblivbart snarare
än läsbart objekt. 677 En visuell dikt ska uppfattas och ses som en bild, en auditiv dikt är
komponerad för att kunna avlyssnas som ljud. Mary Ellen Solt konstaterar att den
konkreta poeten försöker befria dikten från sin konventionella innebörd av idéer,
symboliska referenser, allusion och emotionellt innehåll för att i stället framhäva dikten
som ett självständigt objekt. Solt drar slutsaten att detta kräver en hel del av läsaren som
måste medverka i skapandet genom att varsebli dikten som ett objekt. Den konkreta
dikten kommunicerar framförallt genom sin struktur, konstaterar Solt. 678 Även Urwind
kommunicerar genom sin form.
Den föreställda byggnaden Urwind kan uppstå utgående från ledtrådar i texten. I en
modernistisk kontext kan den lokaliseras till ett gränsland mellan den konkreta poesin
och den spatiala romanen. Om Carpelan även hade formgivit den fysiska boken Urwind
som en tredimensionell och plastisk byggnad hade han drivit den närmare konkretism.
Som dess arkitektur nu framstår, som en föreställning, ett schema som läsaren kan
föreställa sig är den utan tvekan mer spatial än konkret till sin natur.
Jöran Mjöberg konstaterar i sin bok Arkitektur i litteratur att det är en gammal tradition
att tala om arkitekturen i litteraturen, men att arkitekturen då fungerar som en enkel
omskrivning för komposition eller struktur. 679 Från denna enbart metaforiska dimension
av arkitektur i litteratur åtskiljer Mjöberg en del författare som medvetet använt sig av
arkitektoniska företeelser, exempelvis kyrkor, slott, torn, operahus eller bordeller som
strukturerande mönster i sina verk. Det här, påpekar Mjöberg, är ett litterärt fenomen som
främst förekommit i skådespel och romaner, det är dessutom ett relativt sent litterärt
fenomen. Mjöberg konstaterar att det först i 1800-talets litteratur framträder verk där
arkitekturen är ett påfallande mönster. Det sker i någon mån inom romantikens litteratur
men i högre grad inom realismens och naturalismens och i 1900-talets litteratur. 680