Att lägga mosaik - Malmö stad

Sen var det bra att det var blandat med våra svar, just att man kunde se en direkt koppling till teorin, att
läsa sitt eget i det här sammanhanget, det var roligt och att det var flera som hade sagt nästan samma.
Sen att det var teoretiker som hade sagt samma, det var rätt festligt. Egentligen är alla teoretiker då, fast
man har olika förmåga att uttrycka sig. (a.a., s.222)
Vem är teoretiker? Vem är praktiker? Forskningscirkeln utmanar traditionella föreställningar om
vad teori respektive praktik innebär. I forskningssammanhang ses pedagoger för det mesta som
objekt och mottagare av den kunskap som forskningen genererat, men i forskningscirkelns regi
bedrivs forskning tillsammans med pedagogerna (Lagemann, 1996; Heron & Reson, 2001). Vem
definierar vad forskning är? Varför når forskningsresultat sällan den pedagogiska verksamheten
(Czarniawska, 2005)?
”Betecknande nog vet vi inte mycket om hur verksamheten i forskningscirkeln och hur mötet
mellan forskare och yrkesverksamma påverkar högskolan/universitetet” (Persson, 2008, s. 12).
Finns det ett intresse hos akademin att involvera pedagogers forskningsfrågor och forskningsområden
i sin verksamhet? Hur ser pedagoger på ett nära samarbete med akademin? Det finns en
värderingsproblematik inbyggd i relationen mellan praktik och teori. Västerländsk vetenskap och
filosofi har av tradition sett handlandet och den praktiska förmågan endast som ett uttryck för en
bakomliggande teoretisk kunskap och inte en kunskap i sig. Därtill har den praktiska kunskapen
nervärderats i jämförelse med den intellektuella och teoretiska (Molander, 1996; Roos, 1999; Lendahls
Rosendahl & Rönnerman, 2006; Holmstrand, 2007).
Inom många verksamheter är det påståendekunskapen som regerar, medan den på tyst kunnande
baserade erfarenhetskunskapen oftast negligeras. Att komma till insikt om sin egen kunskap,
kapacitet och kompetens och även sina fördomar är beroende av en gemensam reflektion. Det vill
säga ett möte med medmänniskor (i motsats till motmänniskor) även om man inte alltid är ense
(Enö, 2005; El Gaidi, 2007).
I forskningscirkeln synliggörs det vi kallar tyst kunskap. Den kunskapssyn som ligger bakom
indelningen av kunskaper i tysta respektive uttalade kan kritiseras. Å ena sidan är ingen kunskap
helt tyst, men å andra sidan är all kunskap tyst i grunden. Det paradoxala i påståendet är att det
inom varje yrkes- eller kompetensområde förekommer någon form av verbalisering som gör att det
inte finns något helt tyst handlande och därmed inte heller någon helt tyst kunskap. Frågan om
tyst kunskap är laddad. Dels finns värderingen av språket, dels finns värderingen av teoretisk och
praktisk kunskap (Molander, 1996).
7