Att lägga mosaik - Malmö stad

20
bekräftelse och en påminnelse om ”hur många bra diskussioner vi hade och hur vi växte med uppgiften...”
Om vi vill ha en ökad ömsesidighet och förståelse mellan akademi och pedagogisk verksamhet
bör frågor kring delaktighet och akademisering diskuteras. I detta sammanhang kan det även vara
av intresse att diskutera och problematisera begreppet forskning. Forskning är för många ett laddat
begrepp. Medan vi utan svårigheter talar om det forskande barnet blir det mer komplicerat att tala
om forskande pedagoger. Detta kan som jag nämnt tidigare, ha sin grund i den maktrelation som
finns mellan praktik och teori. Det kan också härledas till den distinktion som Holmstrand och
Härnsten (2003) gör mellan forskning och ”forskningsliknande” verksamhet:
Vi argumenterar alltså för att verksamheten i en forskningscirkel bäst bör betraktas som forskningslik-
nande och att den har många kvaliteter som forskning kan och bör ha (s. 158).
Även Rönnerman (2007) betonar skillnaden mellan forskning och självreflektion och hänvisar
bland annat till att forskning karakteriseras av systematiska undersökningar som utförs i någon
annans praktik. Den systematik och omfattning som utmärker forskning är svår att uppnå i en
forskningscirkel. Däremot skapar arbetssättet i forskningscirkeln förutsättningar för utveckling av
ett forskande förhållningssätt.
Vad menas då med ett forskande förhållningssätt? Redan i samtalen kring litteraturen växte ett
alltmer kritiskt reflekterande fram och genom de perspektiv deltagarna fick möjlighet att ta del av
ökade också förmågan att utmana ”sanningar” och problematisera väl kända fenomen. En deltagare
skriver i sin utvärdering: ”Känslan av att ha ’lyft blicken’ är ovärderlig.” Att komma till insikt om
vissa företeelser inom förskolan och sätta in dem i ett större sammanhang var något som återkom
i diskussionerna och genom att inta en distanserad hållning till verksamheten utvecklades så småningom
en strävan efter objektivitet och förmåga att kritiskt granska sig själv och sin verksamhet.
Det är av stor vikt att ställa sig frågan varför för att öka förståelsen för olika tendenser och företeelser,
men också för att på sikt kunna förändra och förändringar i skiftande omfattning har genomförts.
Slutligen – att vara kreativ och nyfiken är även de egenskaper som utmärker ett forskande
förhållningssätt och deltagarnas undersökningar ger prov på både kreativitet och nyfikenhet.