Att lägga mosaik - Malmö stad

38
dagogtjänster. De anställda hade alla i varierande grad utbildning och erfarenhet av barn med olika
svårigheter.
Rosengård hade starkt förändrats under de år förskolan haft öppet. Alltfler flykting- och asylfamiljer
sökte sig dit och förskolan dominerades alltmer av barn och föräldrar från andra hemkulturer
än den svenska.
Förskolan präglades också av en utveckling där allt färre föräldrar ville ha sina barn på en specialavdelning,
även om deras barn var i behov av specialpedagogik. Antalet barn sjönk och cheferna
såg ingen annan utväg än att förändra den pedagogiska inriktningen. Den dåvarande personalen
deltog i diskussionen av hur verksamheten skulle kunna se ut.
Verksamheten som jag kom till hade varit igång under lite mer än två år och målet var förutom
integration att förena två pedagogiska modeller – särskolans och förskolans.
Mitt arbete var inte så enkelt som jag hade trott från början, då jag bytte perspektiv från en mellanstadieklass
på en särskola i Stockholm med lång tradition och fasta rutiner till en förskolavdelning
med de svårigheter jag beskrivit ovan.
Efter någon månad på förskolan fann jag en inbjudan till en forskningscirkel som min chef förmedlade
genom en informationsbroschyr kallad ”Örtabladet”. Då jag kände en viss oro och undran
inför mitt nya jobb öppnade denna forskningscirkel möjligheter för mig att iaktta, reflektera och
läsa litteratur kring de frågor som många förskolor/skolor/särskolor möter i sin vardag idag på Rosengård
och i Malmö.
Det kändes väldigt viktigt för mig att få möjlighet att med andra förskollärare ta upp frågor
kring mångfald, prata och läsa om språkutvecklande arbetsätt, flerspråkighet, se på lekens betydelse,
hur empati kan utvecklas och även hur vi kan skapa en fruktbar dialog med barnens föräldrar. Kanske
var det detta, att titta, undersöka och reflektera kring min vardag på förskolan som väckte min
största nyfikenhet kring denna forskningscirkel.
Metod och genomförande
Metoden att reflektera, undersöka och försöka se med andra ögon samtidigt som jag arbetade var
ingen metod som jag medvetet valde initialt, utan detta kom till mig genom forskningscirkelns
regelbundna träffar var tredje vecka. Där gavs jag möjligheten att då och då kunna lämna min
arbetsplats och i cirkelgruppen delta i diskussioner och reflektioner kring bland annat mångfaldsfrågor.
Vi skulle också som grupp utveckla samverkan mellan stadsdelarna Rosengård och Limhamn-
Bunkeflo.