Att lägga mosaik - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

60 Barnen kände sig SEDDA. Enligt Gunilla Ladberg (2003) behöver barnen känna sig sedda och bekräftade för att känna sig viktiga och värdefulla. På köpet fick vi också ett förbättrat sammarbete med föräldrarna. Barnen berättade hemma om våra rollspel och dramalekar. En del av föräldrarna ville veta mer och ställde frågor. De ville även komma och titta på. Bara det var stort – att de visade intresse för vår verksamhet. Det som var mindre positiv var att vi i personalen inte hade någon avsatt tid för att planera genomförandet av Tisdagsföreställningen och ingen hjälp under genomförandet. Vi hade inte heller någon reflektionstid. Idag skulle jag ha dramapass med färre barn så att varje barn får chans att agera på ”scenen”. Vi fick mycket positivt bemötande av de andra pedagogerna som kom med sina barngrupper. I deras utvärdering skrev de att de blev inspirerade att arbeta vidare med respektive tema och att både de och barnen hade mycket ROLIGT! Avslutningsvis vill jag säga att med hjälp av pedagogiskt drama har man möjlighet att uppnå alla mål i Lpfö 98. Reflektioner över forskningscirkeln Handledare för vår forskningscirkel var Mariann Enö. Med hennes hjälp blev både jag och cirkelkollegorna mer medvetna om att det vi gör ute på förskolorna är betydelsefullt. Våra cirklar blev en plats där vi kunde berätta, diskutera och lyssna på varandra. Vi kom fram till att vi har mycket mer gemensamt än vi trodde. Mariann Enö fick oss att våga ta nästa steg i utvecklingsprocessen; att sätta ord på det jag gör i mitt arbete.
Hur hanterar pedagoger konflikter? Kajsa Nordlöf Bakgrund Jag heter Kajsa Nordlöf och arbetar som förskollärare på en uteförskola i Vintrie by som ligger utanför <strong>Malmö</strong>. Jag har undersökt hur olika vi pedagoger reagerar på och hanterar konflikter. Det gäller mellan barnen, men även mellan barn-vuxen, och vuxen-vuxen. Eftersom de olika sätten är en del av pedagogens personlighet, människosyn, värderingar, erfarenhet, ålder och utbildning så blir givetvis vårt sätt att hantera och reagera väldigt komplext och individuellt. Här kommer jag att berätta om mina tankar kring hur olika vi hanterar konflikterna som vi dagligen ser mellan barnen. Barn är vana vid detta redan när de kommer till oss på förskolan. Mamma och pappa till ett barn har ofta olika sätt sinsemellan att reagera och agera med sitt barn. De flesta barn och föräldrar har inga problem med detta utan det blir en naturlig del av hur ”mångfalden” finns även i det lilla. Det viktiga i sammanhanget är att vi hela tiden är medvetna om och kommunicerar om våra olikheter. Hela livet är en fråga om att samtala för att försöka förstå varandra. Motsatsen är att berätta och övertyga varandra om vad som är rätt eller fel. Margareta Öhman menar i Empati genom lek och språk (2007) att myten om harmoni och frihet från konflikter bär vi med oss som en dröm om det förlorade paradiset. Men konfliktfrihet är inte möjligt och det är inte ens eftersträvansvärt. Vidare menar hon att olikheter är främst möjligheter, liksom konflikter är en möjlighet till utveckling. Det viktigaste för mig av alla uppdrag när jag arbetar på en förskola är att lära och träna barnen att kommunicera i mellanmänskliga relationer och kontakter. I boken Mångfald och medkänsla menar Norell Beach (1995) att det kommer an på oss vuxna att ange, demonstrera och utveckla ett klimat som främjar empatiutveckling – inlevelseförmåga och medkänsla – hos barnen. I lpfö 98 står det i kap 2.1 ”Normer och Värden, Mål” bland annat att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: » öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar » förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. 61
Page 1 and 2:
RAPPORT I FORSKNINGSCIRKELN Att lä
Page 3 and 4:
RAPPORT I FORSKNINGSCIRKELN Att lä
Page 5:
Författarpresentationer Lena Bjurn
Page 8 and 9:
6 forskare och så kallade praktike
Page 10 and 11:
8 Denna forskningscirkels struktur
Page 12 and 13: 10 Forskningscirkeln erbjuder tillf
Page 14 and 15: 12 Litteraturen var en stor inspira
Page 16 and 17: 14 Jag tror det är viktigt att man
Page 18 and 19: 16 andra ord alla möjligheter att
Page 20 and 21: 18 2009 och deltagarna som består
Page 22 and 23: 20 bekräftelse och en påminnelse
Page 24 and 25: 22 Beskrivning av förskolan För a
Page 26 and 27: 24 Kompisar skall vara snälla, int
Page 28 and 29: 26 Fördelar och nackdelar med åld
Page 30 and 31: 28 Metod och resultat Vi började m
Page 32 and 33: 30 FÖLJANDE FRÅGOR STÄLLDES TILL
Page 34 and 35: 32 » Åldersblandad - viktigt med
Page 36 and 37: 34 3. Hur tror du personalens arbet
Page 38 and 39: 36 Avslutande reflektion Detta arbe
Page 40 and 41: 38 dagogtjänster. De anställda ha
Page 42 and 43: 40 Jag sammanställde under hösten
Page 44 and 45: 42 och ansvarsfullt sätt. Han ser
Page 46 and 47: 44 pen lade ner mycket energi och t
Page 48 and 49: 46 Metod och genomförande I mitt a
Page 50 and 51: 48 Resultat och reflektion Några e
Page 52 and 53: 50 ”TIDS” STATIONER Det är mit
Page 54 and 55: 52 Diskussion Hur blev det? Jag har
Page 56 and 57: 54 Hur kan pedagoger inom förskola
Page 58 and 59: 56 Under barndomen och de tidiga å
Page 60 and 61: 58 » öka och förstärka sin egen
Page 64 and 65: 62 I förskolan använder jag mig s
Page 66 and 67: 64 Vi behöver observera, delta, do
Page 68 and 69: 66 Olika sätt att handla vid en ko
Page 70 and 71: 68 De vuxna kan tala om och visa hu
Page 72 and 73: 70 igen om jag ”misslyckats”. N
Page 74 and 75: 72 Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H.
Page 76: 74 Skolverket (2004). Förskola i b
show all

Att lägga mosaik - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?