Att lägga mosaik - Malmö stad

54
Hur kan pedagoger inom förskolan
använda pedagogiskt drama
för att stärka barns självkänsla?
Florentina Hintermaier
Bakgrund
Mitt intresse för drama började långt innan jag utbildade mig till förskollärare och dramapedagog.
Det har hjälpt mig att bli mer medveten om mig själv och lärt mig en viktig sak, att lyssna.
Under min utbildning till förskollärare fanns det i klassen en mycket tystlåten ung kvinna. Det
syntes på lång väg hur plågad hon var när vi skulle redovisa framför klassen. Hon skakade i hela
kroppen och blev blek i ansiktet.
Under näst sista terminen hade vi samma valämne, drama. Som tur var hade vi en oerhört
kunnig och kompetent dramapedagog som lyckades få oss att känna att vi ”duger”. Den största
förvandlingen genomgick min unga kollega. Hon öppnade sig som en vacker blomma som äntligen
fick vatten och näring. Vi trodde inte våra ögon när hon frivilligt ställde sig framför oss och sjöng
och läste dikter. Tiden vi hade kvar fortsatte hon med sin förvandling från en blyg, tillbakadragen
människa till en utåtriktad, glad, utvecklande individ. Om pedagogiskt drama har en sådan positiv
påverkan på vuxna människor, hur är det då med barnen?
I det demokratiska samhälle vi lever i idag behövs det trygga individer med stark självkänsla som
inte behöver framhäva sig på andras bekostnad.
Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle där människor med olika religioner, kulturer och
språk lever sida vid sida. För att kunna leva tillsammans måste vi alla förstå och acceptera varandra.
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur pedagogiskt drama kan användas för
att stärka/utveckla barns självkänsla.
Jag har under många år arbetat på Rosengård med barngrupper i åldern 1-5 år. Alla barn på vår
förskola har utländskt ursprung.
På Örtagårdsområdet arbetar vi i 1-16 års perspektiv och vi har som huvudmål att barnen ska
kunna en så bra svenska som möjligt och all personal ska ha ett språkutvecklande arbetssätt.