Nordisk språkhistoria - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu ...

är emellertid inte alldeles okänt, men det används bara som anaforiskt pronomen
för ämnesord, oavsett om de från början är utrum eller neutrum. Resultatet är en
semantisk indelning av substantiven. Den nya gruppen av neutrala substantiv
omfattar ord som i standardspråket har utralt genus, till exempel is, mælk, lyng,
ost, sand, rug, sne. Samma fenomen att ord växlar från utrum till neutrum på
grund av sin semantik finns också i andra dialekter, till exempel i östjyska.
Skillnaden är att de genuina neutrerna där inte ändrar sitt genus. Det finns
ytterligare anledningar att tro att genussystemet håller på att upplösas (eller
förändras) på också andra håll på Jylland: Där finns inte längre kongruensböjning,
det heter till exempel et stor hus.
4. Avslutande kommentarer
Denna uppsats har försökt förklara uppkomsten av det moderna skandinaviska
tvågenussystemet. Utan tvivel var kasussystemets förenkling en viktig förutsättning
för den här utvecklingen. Men det är bara halva sanningen. Det förklarar nämligen
inte varför t. ex. den nästan identiska böjningen av maskulina och neutrala astammar
inte resulterar i ett gemensamt genus. Förklaringen härtill ligger nog inte i
själva substantivböjningen, utan i syntaxen och en “fonologisk slump”. Det mycket
enkla faktum att skillnaden i uttal mellan artikelformerna een och en är betydligt
mindre än den mellan en och ett verkar ha haft större konsekvenser på
genusutvecklingens historia än förenklingarna i kasussystemet som litteraturen
lägger så stor vikt på. Den andra mycket viktiga faktorn är uppkomsten av
pronomenet den. Den här förklaringen är mycket lik kommentarerna gällande
engelskans utveckling. Förklaringen att genus som grammatisk kategori försvinner
från engelska så tidigt grundar sig ju mycket starkare på att skillnaderna från
början är små och att þe börjar gälla alla tre genus. Samtidigt verkar det som om
språk – eller dialekter – med fristående artikel hade lättare att “avskaffa” genus (jfr.
kommentarerna om västjyska dialekter). Detta gäller naturligtvis bara om
kasussystemet är tillräckligt förenklat och om de fonetiska skillnaderna mellan de
genusspecifika artikelformerna inte är för stora (tyska). Den preliminära
slutpunkten i utvecklingen är tydligen en tendens till att behandla ämnesord eller
begrepp som uppfattas som en mängd eller helhet som neutrum, medan resten av
orden med undantag för levande varelser blir utrum eller genus commune. På
detta sätt börjar kanske ett nytt, “logiskt” genussystem utbilda sig på sina håll.
Litteratur
Andersson, E., 1976: "Balansen mellan semantiskt och grammatiskt genus i
svenskan". I: Folkmålsstudier 26.
Benson, S., 1957: "Om genuskategorier och genuskriterier i svenskan". I: Arkiv
för nordisk filologi. Bd 72 N 1–2.
Bergman, G., 1968: Kortfattad svensk språkhistoria, Stockholm.
Cederschiöld, W., 1913: Studier över genusväxlingen i fornvästnordiska och
fornsvenska, Göteborg.
34