Nordisk språkhistoria - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu ...

litteraturen till den inhemska litterära produktionen? Spelar den översatta litteraturen
en avgörande roll för att förnya repertoaren för den inhemska
produktionen?
För den svenska litterära originalproduktionen spelar den översatta litteraturen
en oerhört viktig roll. Nya litterära tekniker införs ofta i systemet genom
översättning. Detta är inte unikt för svenska förhållanden utan är giltigt för
kvantitativt mindre språkgrupper i allmänhet.
I översättningar kan maktförhållanden mellan kulturer spåras. Dessa får
avgörande betydelse för vilka litterära verk som översätts, vilket visar att
litteraturen är en del av kulturen i stort. Detta är vad som avses med socio-litterär
status och begreppet polysystem. Polysystem är en term som inbegriper en
integrerad språksyn (Chafe, 1992, 79–97) och Ecos definition av kultur. Polysystemteorin
försöker redogöra för hur olika dynamiska system interagerar och
bygger upp det vi kallar kultur. Frågan vad en översättning är kan inte besvaras
utan att historiska och kontextuella kriterier beaktas (Even-Zohar, 1991, 51).
Begreppet översättning har olika betydelse diakront. Exempelvis skulle 1700talets
översättningar i Ciceros anda, som gav upphov till det som kallas för les
belles infidèles, knappast kallas för översättningar idag. Översättarna broderade
och parafraserade utifrån ett originalverk och skapade en produkt, en text, som i
enlighet med de normsystem eller den poetik som då var förhärskande kallades för
översättningar.
Svaret på vad översättning innebär är intimt sammanlänkat med de specifika
principer som är verksamma i det specifika polysystemet i fråga vid en viss
tidpunkt. Ur denna synvinkel är översättning inte ett fenomen vars natur och
gränser är givna en gång för alla, utan en aktivitet som är beroende av andra
relationer inom ett specifikt kulturellt polysystem (termen kommer hädanefter att
förkortas till enbart system) (Even-Zohar, 1991, 51).
3. Hypoteser
Mot bakgrund av det presenterade resonemanget har jag ställt upp två hypoteser:
1) Översättarens strategier (val), medvetna eller ej, styrs av den översatta
litteraturens position inom målsystemet, dvs. den rådande översättningspolicyn,
från vilka kulturer källtexter hämtas och hur öppet det litterära systemet är för
främmande influenser.
2) Innehar den översatta litteraturen en central position kan översättarstrategierna
beskrivas som adekvata, dvs. källbundna, medan en perifer position
för den översatta litteraturen inom målsystemet medför strategier som kan
beskrivas i termer av acceptabilitet, dvs. målanpassade.
Hypotesformuleringen bygger på distinktionen öppna och slutna litterära
system. Det öppna systemet kan exemplifieras med det svenska, eftersom det
under 1980- och 1990-talet publiceras fler översättningar totalt än originalverk
(SCB, 1981–1993). Det slutna litterära systemet kan exemplifieras med det brittiskt
engelska, där den översatta litteraturen endast utgjorde dryga 2% av den totala
skönlitterära utgivningen under 1980-talet och början av 1990-talet (Venuti, 1995,
13).
64