Nordisk språkhistoria - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu ...
Nordisk språkhistoria - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu ...
Nordisk språkhistoria - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
inte bara den temporala synvinkeln som indikerar framtid, utan också de otaliga<br />
modala betydelsenyanser, som hör till futurumets temporala egenheter. Hos Bertil<br />
Molde får vi veta, att "konstruktionerna med kommer att och skall kan ofta<br />
användas utan betydelseskillnad" (Molde, 1992, 111–113) och Collinder (1971,<br />
145) anför, att kommer att kan i ett par exempel bytas ut mot skall, å andra sidan<br />
lägger han märke till att skall kan nyttjas endast när det framtida tillståndet kan<br />
tänkas som beroende av någon vilja. Så betraktar de moderna språkmännen<br />
kommer att som framtidsfavorit medan gamla skall-frasen drängas ut ur<br />
tempusparadigmen.<br />
Sett ur språkhistorisk synvinkel, är kommer att + infinitiv inte bara den vanligaste<br />
futuromskrivningen i svenskan, utan den mest intressanta futurkonstruktionen,<br />
eftersom den står i alla nya grammatiker som en självklarhet bredvid skall<br />
och presens, medan gamla grammatiker inte ens omnämner den. På jakt efter<br />
första förekomsten av kommer att med futurumfunktion hittar vi hos Elias Wessén<br />
(1970) ett par anmärkningar om att det finns några belägg i SAOB. Svenska<br />
Akademiens ordbok visar inte på konkreta belägg, som kan illustrera en direkt<br />
förbindelse mellan det lexikaliska verbet komma och futuromskrivningen kommer<br />
att. Den enda besläktade formen till kommer att definierar SAOB på följande sätt:<br />
komma "med efterföljande inf. inledd av att, äv. ... till att, förr äv. bl. till" skulle<br />
"vara orsaken till att ngn gör ngt. eller att ngt göres osv., föranleda, bringa ... att<br />
göra ngt; äv. med sakligt subj." (SAOB, 1937, K 1958, K 1959, K 1953).<br />
Ordboken har här glömt att tillägga, att verbet behöver ett dativobjekt, t. ex.:<br />
"Detta kommer mig att tänka på en sak." (Mat. 5; 32 NT 1526)<br />
eller en akkusativobjekt:<br />
"Allt måste komma honom att tro på hennes skuld." (Mat. 5; 32 NT 1526).<br />
eller att infinitivmärket "att" kan utelämnas, som i följande exempel:<br />
"Hon kom alla te gråta." (BODING Mick. 9, 1741).<br />
SAOB noterar också gamla belägg av kommer att med futural betydelse:<br />
"Detta kommer jag aldrig att glömma." Skr Gbg. Jub. 6: 159 (1589).<br />
"Ungkarlar och gamla fröknar komma att öfversvämma jorden."<br />
HEDENSTIERNA Kaleid. 21 (1884).<br />
Ibland tillägas prepositionen till, som i norskan och danskan i konstruktionen<br />
"til å":<br />
"Hvadh skeppen med behörlig stycken (dvs. kanoner) och ammunition komma<br />
till att kosta." RP 6: 167 (1636).<br />
"Jag kommer till att medh mine Rote bröder ähn widar præstera dhen siunde<br />
soldaten på en så kort tidh." VD Akt. 1705 nr. 226.<br />
Mer intressant är Nataniel Bekmanns påpekande, att "fornsvenskan har en<br />
opersonlig konstruktion", som exemplifieras i:<br />
72