Nordisk språkhistoria - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu ...

(8) Ärw twa oghns mwnna tha tarffwas ey haffwa the förscriffno graffwena [groparna], thy
mädhan elden brindher j androm oghns mwnnenom wthdragis askan aff androm, och
aktis thet ath jamlika brindher j ognenom badhe nätther oc dagha (Peder, 272).
(9) Men mäst gör thet, at the skeen-fagre, them du medh din prydna prydt hafwer, locka
och späna tigh tijne egne barn ifrå [späna ifrå=avvänja] (VS, 111).
En så låg grad av sammanfall kan knappast antas ifrågasätta antagandet att det
fungerar som platshållare. Mitt resultatet kan jämföras med Jörgensens (1987,
150), där anteciperande pronomenet det utan undantag står skilt från
subjektssatsen.
4.2 Anteciperande det vid objektssats
Att-satsens vanligaste funktion i fornsvenska och äldre nysvenska är, liksom i
nusvenska, att stå som objekt till olika typer av verb (t. ex. Jörgensen, 1978, 42;
1987, 150). I det undersökta materialet är verben t.ex. sighia, vilia eller vissa
upprepade kombinationer som taga vitne (at) eller (mycket ofta i VL) biþia sva
sær guþ holl ok uattum sinum (at). I tabell 2 redovisas förekomsten av ett
anteciperande det (oftast i ackusativ men någon gång i genitiv: thæs) vid
objektssats.
Tabell 2. Objektssats med respektive utan anteciperande det. Absoluta tal och
procent.
objektssats 1225–1375 1375–1526 1526–1594 1595–1662 1663–1732
utan ant. det 145 (87%) 57 (84%) 79 (88%) 82 (98%) 100 (95%)
med ant. det 22 (13%) 11 (16%) 11 (12%) 2 (2%) 5 (5%)
s:a 167 (100%) 68 (100%) 90 (100%) 84 (100%) 105 (100%)
Tabellen kan sammanfattas med att 13% av materialets objektssatser från äldre
fornsvensk tid är kombinerade med ett anteciperande det. En obetydlig ökning
sker under yngre fornsvensk tid. Vid undersökningsperiodens slut är 5% av
objektssatserna kombinerade med ett det. Mitt materials objektssatser från äldre
fornsvensk tid är således anteciperade i ungefär samma utsträckning som
objektssatserna i Jörgensens (1987, 150) medeltida lagtextmaterial (11,1%). En
markant minskning av bruket i mitt material sker under 1600-talet. Mina
kvantitativa resultat bekräftar således inte att ett platshållarsystem håller på att
introduceras vid objektssats i fornsvenskan.
4.2.1 Placeringen av anteciperande det vid objektssats samt finit respektive infinit
huvudverb i den överordnade satsen
Liksom vid subjektssats står anteciperande pronomenet det vid objektssats oftast
skilt från att-satsen. I mitt material förekommer anteciperande det i direkt
anslutning till objektssats vid 8 tillfällen, vilket innebär att omkring 15% av
materialets 51 objektssatser med anteciperande det (se tabell 2) står i denna
position.
51