Nordisk språkhistoria - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu ...

ovannämda citaten tyder på att även olika forskare har upptäckt sambandet
mellan artikellöshet och egennamn. Det kann bero på fixeringen av undersökningarna
som gjorts bara på det historiska eller på det nutida planet att man
inte har sett en direkt förbindelse mellan det dåtida och det nutida språkbruket.
Jag kommer att redovisa betingelsen av icke-bruket av den prepositiva artikeln i tre
grupper den-lösa fraser.
1. Charmanta Gyllan Svensson, sköna Paris, snälle socialminister Larsson
och för mordbrand häktade fru Anna Kristina Berg (exempel från Wijk-
Andersson, 1991, 299) har inte bara samma betoningsmönster (som Ivarsson
skriver) utan samtliga substantiv är också egennamn. Antar man ett samband
mellan den historiska utvecklingen och det nutida språkbruket, är sådana den-lösa
fraser inte ett resultat av tysk (Ivarsson, 1933, 189) eller engelsk (Ivarsson, 1933,
219) påverkan utan har uppstått inom en genuin nordisk utveckling med rötter
som kan följas tillbaka till den fornisländska prosan. Eftersom den sedan
fornisländsk tid utvecklade typen attributiva fraser med prepositivartikel är den
dominerande, kann artikellösa fraser med egennamn verka som undantag. Enligt
min mening utgör de en del av den språkliga normen. Regeln kunde i detta fall
lyda: en bestämd attributfras får ingen prepositiv artikel om substantivet är ett
egennamn. Å andra sidan kan egennamn som inte är eller inte tänkas vara särskild
populära i en viss krets få prepositivartikel i en attributiv fras: ‘klassiska Swedish
International’, men ‘den klassiska Goodwill Cup’ (exempel ur SvD), jfr. också
Å. Åkermalm (1967, 72) eller den detaljerade artikeln av K. Svartholm,
(Svartholm, 1977).
2. Den-lösa fraser som är lexikaliserade som namn eller begrepp får inte heller
prepositiv artikel: Döda/Svarta havet, gula febern, svarta tavlan, ljusa dagen. I
alla dessa fall betecknar adjektivet inte en aktuell egenskap hos substantivet utan
karakteriserar det på samma sätt som binamn gör. Jag ser den enda skillnaden
mellan den förra och denna gruppen vara att substantivet i konstruktionen inte
varit ett namn från början utan blivit det genom frasens lexikalisering. Till skillnad
från egentliga namn är dessa fraser fastare och har en vidare utbredning som
säkrar bevarandet av dess artikellöshet mot den artikelkrävande normen.
3. Lilla båten – stora båten. I denna fall har vi också med ‘individnamn för ett
visst tillfälle’ att göra. Motsatsen utgör en tillräckligt tydlig kontext där det finns
två olika företeelser. I denna kontext karakteriserar storleken båtarna och
samtidigt skiljer dem. Storleken blir en väsentlig egenskap för var och en av dem.
4.2.2 Betydelseskillnad mellan fraser med och utan prepositiv artikel
I Svenska. Vårt språks byggnad har författaren B. Collinder exempel på fraser
med och utan prepositiv artikel (Collinder, 1971, 111f.). Jag kommer att dela dem
upp i två grupper och att redovisa några av dem.
Grupp 1:
det första priset (som utdelades först) – första priset (priset för vinnaren)
det högsta betyget (av alla, men inte A) – högsta betyget (A)
42