Nordisk språkhistoria - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu ...

den förre intendenten B. (“han har varit intendent”) – förre intendenten B.
(“han som var intendent förut”)
I denna grupp är egenskaperna, som uttrycks genom adjektiven på den vänstra
sidan, snarare tillfälliga, medan de på den högra sidan är konstanta. Adjektiv och
substantiv bildar tillsammans ett begrepp. T. ex. frasen det första priset har bildats
enligt de allmäna reglerna för attributiva fraser. Artikelbruk hör dit. Konstruktionen
första priset är däremot en fast förbindelse – detta markeras genom ickebruk
av adjektivartikeln. Även om första priset utdelas sist är det alltid vinnaren
som får det. Och ibland är det första priset vid tävlingars slut en bronsmedalj.
Grupp 2:
det röda korset – Röda korset
det gamla testamentet – Gamla Testamentet
det vita huset – Vita huset.
De sista tre exemplen bildar också en grupp: fraserna på den högra sidan är
lexikaliserade uttryck som har utvecklats till egennamn. Även skrivningen med
stor bokstav visar detta. Attribut och substantiv bildar tillsammans ett begrepp
vars semantik inte sammansätts av båda delarnas betydelse. Frasen det röda
korset är ett kors som vid ett visst tillfälle har en röd färg, medan Röda korset
betecknar inte bara en känd företeelse utan frasen har ytterligare
betydelsekomponenter, som inte kan härledas genom en semantisk analys.
4.2.3 Utelämnande av den prepositiva artikeln
Den dominerande språknormen dikterar bruk av prepositiv artikel när det gäller
nybildade eller ännu inte lexikaliserade attributiva fraser. Pilotundersökningen i
SvD visade viss osäkerhet när det gäller bruket eller icke-bruket av prepositiv
artikel (i SvD fanns även ett exempel på det andra världskriget på samma sida
som andra världskriget). Det verkar som att koexistensen av icke-bruket av
adjektivartikeln vid lexikaliserade attributiva fraser resp. sådana som betecknar en
känd företeelse eller individ och den härskande språknormen leder till en
osäkerhet i artikelbruket, även i löpande text. En annan orsak man kan tänka sig
är strävan att spara plats, dvs. ett verkligt utelämnande av den prepositiva artikeln
av typografiska skäl (Swärd, 1932, 94–95).
I dessa fall kan man tala om ‘utelämnande’ av adjektivartiekln – bruket eller
icke-bruket av den prepositiva artikeln leder inte till någon skillnad i frasens
semantik. “Jeg vil också opfatte unge hesten som en variant av den unge hesten
hvor artikeln er udeladt men kan indkatalyseras.” (Hansen, 1966, 202)
5. Sammanfattning
Enligt min mening kan man säga att nutida attributfraser utan prepositiv artikel
har bevarat en individualiserande komponent och att några av dem p. g. a. detta
har en annan betydelse än konstruktionen med prepositiv artikel. Det tycks existera
principer som bestämmer om en konstruktion av svagtböjt adjektiv + bestämt
43