pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
I ett ärende af så utomordentlig räckvidd, som frågan om Unionens uppehållande
eller upplösning är, och det icke minst för Norge, synes, ett säkrare uttryck för det
norska folkets vilja bör gifvas det norska folket böra gifva ett säkrare uttryck för sin uppfattning
än som skett genom det nyss nämnda stortingsbeslutet. Att bestämma den ordning,
i hvilken tillfälle härtill skulle må åt det norska folket beredas, anser Utsk. böra
kommande[?] böra [öfverlämnas åt] 1 bero af Norges eget afgörande. Men tydligt synes
det Utskottet vara, att från svensk sida icke någon åtgärd för Unionens upplösning eller
för att bereda erkännande åt den politiska ställning, hvari Norge kommit, bör vidtagas,
förrän, sedan det norska folket haft tillfälle till att gifva otvetydigt uttryck ifråga om unionens
upprätthållande eller upphäfvande för sin uppfattning [i saken] 2, framställning i
sådant syfte skett från Norge. Om sådan framställning framkommer och om ur svensk
synpunkt tillfredsställande öfverenskommelse träffas i fråga om de vilkor, som från Sveriges
sida måste uppställas för erkännande af Norge såsom en från Unionen med Sverige
skild stat, anser Utskottet, att Sverige bör vara beredt att för sin del medgifva Riksaktens
upphäfvande och Unionens upplösning.
[Överst i vänstermarginalen står följande stycke:]
I särskilda till Riksdagen afgifna motioner har framhållits, att Sverige icke borde
lämna sitt samtycke till Unionens upplösning, med mindre det norska folket fått uttala
sig i ämnet, vare sig ett sådant uttalande komma att gifvas på sätt en motionär ifrågasatt
genom nya val till Stortinget eller genom en annan motionärs mening medelst folkomröstning.
Utskottet kan för sin del ej annat än dela motionärernas uppfattning, att
Blombergs yrkande i särskilda utskottet om norskt nyval i vilket
Afzelius instämmer
Odaterad kort notat, skriven med bläck i långhand med Samuel Wåhlins handstil. Afzelius instämmande
i Blombergs yrkande är skrivet med blyerts med en annan handstil, av allt att döma
Afzelius egen. På pappersbiten står namnen Blomberg och Afzelius. Samma yrkande finns också
renskrivet i långhand med Carl G Törnebladhs sirliga handstil. Båda återges.
Sam. Clasons samling, Riksarkivet, Stockholm, volym 149, kuvert 7, Förslag och yrkanden
inom särskilda utskottet.
Detta förslag lanserades kanske av Blomberg den 6 juli efter det att Afzelius framlagt det som
här nyss benämndes ”Afzelii förslag”.
1Hakparentesen är Gbgs egen.
2 Hakparentesen är Gbgs egen.
1020