pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
Det hela hotar att råka in i ren försumpning – det nationella samlingsprogrammet öfvergår
allt mera till ett valprogram för hösten och en maktstrid om partimakt inom Regering
och Riksdag. De högerkonservativa drifva hårdt på ”bort med nuvarande
regering” och fram med en ”kraftig” regering à la Lundeberg, samt att betänkandet
skall så formuleras, att i en kraftig regerings hand både mobilisering och eventuelt krig
skola stå som makt bakom ordet.
Detta väcker oro i 2. kam. och kommer säkert att inverka på 100 millioners lånets
vilkor för dess användning – Öfver 2 kammarhalfvan hvilar som en kraft Staaf[f]s ande,
hvilken är skicklig, lugn, koncentrerad i sina yttranden. Oron i 2 kam. har äfven ökats
af en misstanke att Ordföranden, genom hvilken alla meddelanden med Regering och
myndigheter gå, ej meddelar utskottet allt fullt öppet. T.ex. i Utskottet begärdes upplysning
om mobiliseringskostnader: Ordföranden meddelade att dessa voro hemliga och ej
kunde Utskottet meddelas. – Dagen derpå anmälde Staaf[f], att han af Krigsministern,
som han i ärendet besökt, fått meddelande att intet hinder möter för upplysningar om
mobilisering och kostnader derför, hvadan han begärde frågans framläggande för
Utskottet, hvilket beslöts så, att Regeringen, som ensam kunde härom besluta, skulle
meddelas Utskottets önskan.
Samma var förhållandet med utrikes makternas åsigter såsom de framgingo af ministrarnas
rapporter. Ordf. sade sig hafva derom talat vid vederbörande, fått se handlingarna
och deraf fått intrycket att makterna ej skulle brådska med erkännande. Dagen derpå
upplyste Frih. Bonde, att han fått veta, att de handlingar Ordföranden åsyftar voro
sådana ingångna före viss dag, men att sedan flere rapporter ingått och utan att betvifla
Hr Ordförandens uppfattning, kunde ofta olika personer läsa samma meddelanden
olika, hvadan han yrkade, att dessa rapporter skulle infordras till Utskottet, hvilket
beslöts.
Chefen för generalstaben och kab[inetts] sekr[eterare] Trolle redogjorde sedan för
respektive ärenden inför Utskottet.
Jag beklagar dessa förhållanden som onekligen insådde en viss misstänksamhet mot
Ordföranden och de åsigter han dref med kraft och energi samt säkert utan desain att
vilseleda – En och annan konflikt förekom äfven sedan mellan Ordf. och 2 kammarmedlemmar,
men dessa voro mera i fråga om formella behandlingssättet.
Skall jag karakterisera 2 kammar halfvan äro Lindblad och Pettersson i Påboda mest
på 1 kammare ståndpunkt; Hjärne så ock men mera oberäknelig och full af projekt och
idéer. P. Person i Törneryd står åt höger men har svårt fatta ståndpunkt; K. Persson
ställde sig straxt på Åkerhjelms ej utförbara ståndpunkt – krig för unionens upprätthållande,
men sedan står nog han som H. Andersson egentl[igen] på De Geers ståndpunkt
869