pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
Wachtmeister racerande af de närmast gränsen belägna fästningar som äro anlagda på senare
tider och för Norge äro af fördel endast vid krig mot Sverige.
Alla voro ense om detta vilkor vore af betydelse, emedan här var ett tillfälle att påtagligt
visa allt Sveriges folk på fullt begripligt sätt, att Norsk vilja fått böja sig för Svensk fordran
– men då uppstod frågan: skall Krig stå bakom fordran[?]
För min del hade jag först uttalat, att jag ansett denna fordran kunna med framgång
upptagas som afhandlingsämne, emedan om Norge ej ville här böja sig, fanns för
Sverige alla möjligheter bygga en motfästning mot Kongsvinger och att neutralisera
denna fästnings betydelse som anfallspunkt: i synnerhet som i ekonomiskt hänseende
Norge ej kunde överträffa oss och befästningsfrågan sål[edes] blefve en kostnadsfråga. –
De öfriga höllo dock på att få upp detta som vilkor, med makt bakom ordet, ehuru
de flesta medgifva vilkorets ringa reella betydelse, några häfdar, att då man ej vill Krig
för hufvudfrågan, kunde man ej bekriga Norge för att de svarade nej till fästningsslopandet.
Några höllo på att blott skansarne, några fast på äfven nya befästningar vid
Kongsvinger, en och annan på äfven en del af Fredrikssten.
Jag är i denna stund viss på, att ingen kan säga, hvilka fästn[ingar] en utskottsmajoritet
menat, eller om ens makt skall sättas bakom denna fordran – (afgörandet kommer att
ligga i Norges – och de svenska underhandlarnas hand – ) Så liten ansågs frågan i sjelfva
verket vara, att man syntes blifva nöjd med t ex Örje skansens flyttning några mil längre
in – ty sluttanken tycktes ena sig deruti, att ej Svenska verkliga intressen skulle varda
bestämmande, utan blott Norge medgåfve något, finge udda vara jemt; och så formulerades
beslutet, att man skulle vara nöjd om Norge gåfve efter något och för att underlätta
detta skulle formel neutral zon användas – Det hela förefaller mig puerilt – och
äfventyrligt.
Apropos neutrala Zoner: så framkallade det vilkoret en stor miss-stämning mot
regeringen och ej med orätt – Den frågan var uppsatt bland Regeringens vilkor på
P.M.; och vi ansågo dessa vilkor väl öfvervägda – Exc. Chefen för Gen.st. besök yttrade
han: hvad är detta för en fråga, jag har aldrig hört talas om detta ärende, som dock hade
bordt från Gen[eral]st[aben] utredas – Men ett par dagar derefter, sedan Utskottet antagit
förslaget fick Ordf. ett papper (ej underskrifvet) från Regeringen, der vilkoret togs
tillbaka. Detta var ej det enda beviset, att regeringen låtit sig öfverraskas och icke vederbörl[igen]
beredt någonting.
Öfriga af Regeringen uppstälda punkter vann föga beaktande – sedan enighet vunnits
om Lappfrågan och neutrala zonen.
Men så qvarstod den stora hufvudpunkten = egentliga dröjsmålsfrågan: den om man
skulle affordra som vilkor Norge ett nytt beslut genom nytt storting eller folkomröstning
samt framställning om unionens upplösning –
873