pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
2) om vi för tillfället ansåge att det för vårt betänkande vore lämpligt och hälsosamt att
ur denna skrivelse göra något citat och därtill slöt vårt uttalande, bör väl icke den
formen bli avgörande för oss eller hindrande för oss. Vad som betyder för mig
mycket mer, är de av Staaff citerade uttrycken: själva saken.
Han återupprepar citatet. Det, som hemställes om, är icke alls om erkännande eller förhandling,
än mindre om förhandling om erkännande, utan det som begäres är förhandling
om uppgörelsen, som är en följd av att Norge är självständigt rike och att unionen
är upplöst. Bevisade detta.
Norge måste komma till andra makter och begära erkännande; det kan väl då också
komma till oss.
Det ligger en hemställan (Bonde: ”om underhandling om villkor för erkännande”).
Men om de, såsom han anser, redan ha gjort det, kan det ju icke vara svårt för dem
att upprepa det på tydligt sätt. Men de ha icke gjort det, det vädjar jag till Staaff.
S t a a f f : De ha begärt 1) erkännande, men 2) förhandling om villkoren.
B l o m b e r g : Vi kunna naturligtvis citera vilken handling som helst, men en annan
sak är att lägga [denna] till grund för vårt uttalande, som här är gjort: Skrivelsen är till
kungen, alls icke ådagalagd någon svensk statshandling. Den var svar på norska kungens
skrivelse till norska stortinget. Olämpligt att taga upp skrivelsen i vårt betänkande: vi ha
tillräckligt gå ut ifrån i alla fall. Då måste vi bemöta allt.
B o n d e : Språkbruket: förhandling ”om först erkännande, sedan om underhandling”.
Det menar jag. Staaff sade, att vi icke kunna gå in på detta. Staaff bemöter det ju.
Vi tala ju om frågan huru underhandlingar skulle inledas: Nu har Norge skrivit. Det
är bra att anknyta oss därvid. Det vore barnsligt och löjligt att säga åt Norge: ni skall be
en gång till.
Daniel Persson: Kan icke skilja åt mellan form frågan om meningen i stortingets
skrivelse. Jag lutar åt den saken Billing givit. Men gör jag den saken, anser jag för
min del mycket viktigt att just denna punkt citeras i vårt utskottsbetänkande och vederlägges.
Mycket annat vilja vi icke gå in på, men vi kunna väl hitta på en fras mot det också.
Vill icke, att vi skall utsätta vårt land för fara genom fina juristerier och formaliteter.
Det är väl ingen, som är okunnig om vad som har skett i Norge.
Förstår icke, varför vi icke skulle kunna citera det. Men det viktigaste är väl icke,
huruvida skrivelsen kommer med eller icke, utan det är fråga om uppskovspolitiken. Jag
får släppa något av mina åsikter för att komma till enighet: övertygad herrarna också
släppa en del av sina.
496