pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
Ryssland /Wrangel/ Lamsdorff kunde ej fatta behov af norska särkonsuler /borde stå
under utrikesmin. myndighet/, uttalade sitt beklag. af situationen, ville ej yttra sig om
frågan om Norges erkänn.
15 juni – vid mottagn. Lamsdorff förklarade, att Ryssl. ej ville kunde ej komma
ifråga erkänna Norge /för dess revolutionära karaktär/. Konsulerna i Norge kunde
befallas att sköta löpande ärenden. (Men ej erkännande) Ingen norsk emissarie mottages
i Pbg. Han [?] förklarade, att vapenmakt fr. svensk sida ej kunde komma i fråga.
16 juni meddel. af kollega: Ryssl. fruktade republik i Norge /exemplet obehagl. så
nära/. – Lamsdorff mycket kategorisk mot Norge. – Till andra (ej till mig) svaga punkten
för Svge, att de ej vilja taga i med hårdhandskarna.
Tyskland /Taube/ 8 juni – begärde besök hos Statssekr. Richthofen /kom själf kl. 12/
muntl. försäkran af Kejs. till Kronpr. att ej erkänna unionens [upplösning] före Svge. –
Då Svge ej ville tillgripa vapen, kunde tillstånd ej in infinitum fortsättas utan erkännande.
/Rekommend. svensk prins/.
16 juni – på diplomat. mottagn. Statssekret. fann naturl. att Kgn och riksdag protesterade,
fastän af samma åsikt som Bismarck, att han ej protest. utan att ha bajonetter
bakom sig. Då man ej ville bruka vapenmakt, borde hålla gute Miene zum bösen Spiel.
Riksd. borde utan vidare gå in på unionens upplösn. och svenske prinsen /republik
hvarken i Svges el. andras intresse/. – Enl. Taubes uppfattn. hade statssekret. den uppfattn.
att Tyskl. borde sköta sina intresse i Norge och visade sig vänlig mot Norge. Statssekr.
fått mottaga aktstycken genom Hagerup ss sändebud /Statssekr. svarade
undvikande/.
Svge har att välja mel. att undertrycka revol. med vapenmakt /har Europas sympatier/
el. att godvilligt finna sig i det skedda och söka komma till samförstånd med Norge
/helst genom sve prinsen/. Tredje alternativ /att statsmakt. blott skulle hindra erkännande/
anses vara opraktiskt /varnar mot sådan politik/ om ej skulle vinnas stöd af
Tyskl. – Samma åsikt uttalad till Trolle af tyske charge’ d’aff. /fr. Bülow; alltså officiöst/
Österrike /Falkenberg/ maj. Utrikesmin. /Goluchowski/ blott en discussion academique.
Provis. reg. i Norge vore revolutionär, hans reger. kunde ej komma i tillfälle;
främ. reger. tager hänsyn till närmast intresserades [?] uppträdande /liksom i Brasil./.
Rätt egendoml., att Svge med resignation funne sig i unionsupplösning – Goluch.: Om
Norge utropade republik, visste ej huru en republ. [?] skulle bete sig – Gol. förordade
svensk omedgörlighet /antydde förhåll. i Ungern/.
17 juni /förtroligt/ – Goluch.: enl. hans åsigt norska anbudet om prinsen borde
antagas. Borde förhindra inkall. af främm. dynasti och inför. af republik /för makt. [?]
vänskapl. förhåll./. – Tyska amb. Wedel yttrade sig i samma syfte – uttalade, att Svge väl
kunde besegra, men ej behärska Norge /s’asseoir sur les bayonettes/.
699