pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
bort från huvudstaden än vad förut varit. En linje (Drammen–Dröbak) ger
[genom?]gående liten operationslinje, utlämnar fruktbara värdefulla trakter.
De ville skjuta linjen på längre avstånd: i detta ingår yttre befästningslinje såsom ett
stöd. Alltså icke såsom något, som riktat mot särskilt håll. Ifall försvarsverk hindra fienden
landstiga närmare Kristiania, kan det komma ifråga för en sådan fiende att landstiga
i Bohuslän. De utgå från den synpunkten, och då blir nödvändigt att hindra hans frammarsch.
Generalen tycktes anse dessa skäl vara av litet värde, till blott för att dölja den egentliga
avsikten. Kan detta bevisas? Kan icke bevisas från norsk sida, att åtgärden är vidtagen
utan alla hänsyn till Sverige, uteslutande för att försvara Kristiania och dess
omgivning mot en fiende? Kan detta bevisas från norsk sida, ha vi väl [en] ganska svår
sak att komma med, om vi begära av dem att förstöra en del av deras försvarssystem. Är
det uppenbart, att det är spegelfäkteri, då blir saken lättare.
R a p p e : Jag tror, vad herr Hedlund har yttrat, kan tillämpas. Det är rätt, att man skall
försvara landgränsen: därför befästningar vid Glommenlinjen. Men att därifrån hoppa
över: att gränsfästningarna höra till, tror jag icke kan visas. Gränsbefästningarna spela
icke roll mot någon annan än Sverige.
Vidare talades om Narvik: man skulle yrka neutral zon. Vi måste ha Narvik befäst:
vid krig mot Ryssland måste vi vara säkra på vår vänstra flygel, så att icke medan vi
anlita hela vår kraft, en fiende kan taga oss i flanken.
H e d l u n d : Jag menar, att vi kanske behövde en befästning vid gränsen där uppe.
Svar: Inom svenska området kan jag icke tänka på någon punkt däruppe.
Å k e r h i e l m : Ifall norrmännen skulle lägga befästningar i Trondhjemtrakten, närmare
svenska gränsen, skulle det kunna anses innebära fara för Sverige? Anses icke alltid
såsom krigshot mot annan makt, ifall man läggar befästningar så nära gränsen att man
därifrån skjuter in på andra maktens område?
Svar: Man måste gå in på svenskt område för att rekognoscera, vilket de också gjort.
Vad Trondhjem angår så äro förbindelserna av den beskaffenheten, att jag tror icke man
kan hotas något därifrån.
S t a a f f : Om även vi på svenska sidan skulle skaffa oss fästningar mot Kongsvinger,
skulle vi ha befästningar så starka motsvarande eller större? Vad ungefär kan dessa befästningar
uppskattas till?
Svar: [M]an ville förekomma möjligheten av att norrmännen med begagnande av
Kongsvinger såsom uppmarschplats, kastade sig ned mot Värmland, mot Klarälven, vilket
de kunde göra. Nu är vår uppmarsch och koncentrering icke tryggad. Det är myck-
450