NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

mycket svårt, särskilt efteråt när man sett hur det gick, att inse varför England ville dra Norge in i kriget. Ekonomiskt hade England väl så stort intresse av att hålla Skandinavien utanför kriget som Tyskland. Den 8 april ”bevisade” därför Arbeiderbladets ekonomiska och utrikespolitiska expert att man bara skulle ta situationen med ro, någon invasion i Norge skulle inte komma ifråga. Detta skrevs då både tyska och engelska besättningstrupper var på väg till Norge. Norges utrikesminister kunde heller inte inse att England hade något intresse av att försäkra sig om stödjepunkter i landet. Han lämnade Oslo den 9 april med följande ord om detta problem: ”Tyskarna ursäktar sitt handlingssätt med att de var tvungna göra detta, i det de påstår att om de ej gjort det skulle England och Frankrike göra detsamma. Men”, sade utrikesministern, ”detta tror vi inte på”. I själva verket hade Koht rätt så tillvida som att engelsmännen inte tänkte på att besätta Norge, utan ”bara” på att försäkra sig om ett brohuvud för en mera effektiv blockad av Tyskland och för att kunna öka sitt inflytande på den skandinaviska halvön. Genom att formulera sitt påstående som att engelsmännen tänkte på att besätta Norge kommer tyskarna själv i olösliga svårigheter. Krigsförloppet visade med all önskvärd tydlighet att engelsmännen hade varken planer eller trupper klara för något besättande av Norge. Den tyska propagandan på denna punkt är utomordentligt motsägande. För det första påstår de att engelsmännen hade allt klart för att besätta Norge, men samtidigt kan de inte låta bli att påpeka engelsmännens bristande planläggning och truppförsörjning för en sådan militär operation. En del av de tyska strategerna har insett det självmotsägande i denna propaganda. De försöker rädda sig ut ur detta genom att påstå att motsättningarna bara beror på att engelsmännen är så ovanligt obegåvade strateger. De kan varken planlägga eller genomföra något. Hela deras strategi består i ”to muddle up” att rota ner sig i något, och sedan se hur det går. Även om tyskarna har visat sig vara både duktigare och mera grundliga strateger än engelsmännen, är förklaringen litet enkel. Till och med militär idioti har sin anledning, och engelsmännen år inte på långt när så släta strateger som Norgefälttåget ger intryck av. Strategiskt är det i dag lätt att inse, att det var ett allvarligt fel av England att försöka dra Skandinavien in i kriget. Med de förberedelser som träffats hade det varit absolut uteslutet för engelsmännen att hålla Norge mot en tysk kontrastöt. Anledningen till att de allierade hade för avsikt att begå en sådan militär och ekonomisk dumhet finns antydd i ett telegram från Paris till Aftenposten den 9 april: ”Efter vad Eder korrespondent erfar i afton från auktoritativt franskt håll, har aktionen i Norge kommit mycket lägligt för Reynaud, och man anser nu att oppositionen mot honom i senaten har mistat över 50 proc. av sina anhängare. Man tror därför att senaten vid sitt möte i dag kommer att ge Reynaud ett överväldigande förtroendevotum, Tills i går kväll har 7 interpellanter anmält sig till 28
det hemliga senatsmötet i dag… Man antar att debatten i senaten kommer att vara i två timmar. Den kommer säkert att bli livlig, men icke på något sätt så dramatisk som den skulle ha varit om inte händelserna i norr kommit Reynaud till undsättning i elfte timmen.” De flesta har klart för sig att krigsförloppet bestämmes av strategiska och ekonomiska hänsyn och icke av ideologier, Men att krigsförloppet också i mycket väsentlig grad påverkas av de inre motsättningarna i de krigförande länderna är det svårare att inse. De inre motsättningarna i ett land kan vara så skarpa att de tvingar fram en militär aktion som är en dumhet sett ur strategisk och ekonomisk synpunkt. De norska politikerna förbisåg de inre motsättningarnas betydelse som krigsfaktor både då storkriget började och i april 1940. Därför blev de så ofantligt överraskade då Ryssland plötsligt visade sig vara en ”dynamisk” stormakt. Ekonomiskt kunde man nämligen förete de mest övertygade planekonomiska bevis på att Ryssland skulle förhålla sig passivt, genom att ryssarna hade mer än nog med sina egna inre uppgifter som planekonomin, utbyggning av näringslivet o. s. v. I april 1940 var det de inre motsättningarna i Frankrike som var den omedelbara anledningen till de allierades aktion mot Norge. Under loppet av vintern 1939–40 hade den inrepolitiska situationen i Frankrike så småningom blivit alltmera spänd på grund av kriget på Västfronten, eller rättare sagt på grund av det obefintliga kriget. Våren 1940 visade sig plötsligt tecken till en våldsam politisk kris. Den defaitistiska stämningen hos befolkningen och bland trupperna var i ständigt stigande. Då den finsk-ryska freden slöts den 13 mars uppfattades detta i Frankrike som ett nederlag för de allierade. Statsminister Daladier måste avgå som regeringschef på grund av bristande initiativ. Hela den inre franska fronten vacklade. Den nya statsministern Reynaud hade sin regering färdig den 20 mars och fick kammarens förtroendevotum med en rösts övervikt. Som alternativ till Reynaud som statsminister kom marskalk Pétain, vilket betydde förhandlingar om separatfred med Tyskland. Den 8 april skulle de franska parlamentarikerna åter gå till storms mot Reynaud. Den dagen var det utlyst ett hemligt sammanträde i den franska senaten för att diskutera om det var de rätta männen som satt i den militära och statliga ledningen. För att förhindra parlamentariskt kaos och ett inre sammanbrott i Frankrike hade det blivit nödvändigt att göra något för att avleda uppmärksamheten utåt. I England var förhållandet inte så tillspetsat som i Frankrike, men liknande tendenser gjorde sig också där gällande, Dessutom hade marinminister Churchill just blivit ordförande i den engelska försvarskommittén och önskade visa handlingskraft. Till följd av dessa faktorer beslöts aktionen mot Norge. Den 28 mars flög Reynaud till London och militärväsendet fick order om aktion mot Norge före den 29
Page 1 and 2: [Nils Kaare Dahl] Harald K. Johanse
Page 3 and 4: Inledning Det följande är en oavk
Page 5 and 6: FÖRSTA KAPITLET Norges ställning
Page 7 and 8: förmågan att skaffa England subje
Page 9 and 10: fientligt territorium och Tyskland
Page 11 and 12: perade. Att politikerna vacklade oc
Page 13 and 14: De norska nationalsocialisterna har
Page 15 and 16: från den mest fruktansvärda föri
Page 17 and 18: nytt den fasta linjen hos sina län
Page 19 and 20: TREDJE KAPITLET Norges utrikespolit
Page 21 and 22: handelsförhandlingarna var tyskarn
Page 23 and 24: esvarades nekande av utrikesministe
Page 25 and 26: Efter avslutandet av det finsk-rysk
Page 27: egen produktion försvårades. Om d
Page 31 and 32: FEMTE KAPITLET Den 8 april 1940 Tid
Page 33 and 34: Vid minutläggningen ställdes rege
Page 35 and 36: Om de norska diplomaterna, vilkas y
Page 37 and 38: sig. Att någon omedelbar fara av m
Page 39 and 40: SJÄTTE KAPITLET Tre dygns förvirr
Page 41 and 42: Den avgörande natten var det inte
Page 43 and 44: ovärdigt för oss och vårt folk a
Page 45 and 46: land, fick befolkningen inte något
Page 47 and 48: seid och Hambro. Dessa enades om at
Page 49 and 50: Avvikelser härifrån kommer att me
Page 51 and 52: ingen stol i hans enkla rum. Jag sa
Page 53 and 54: Den militära situationen då krige
Page 55 and 56: och regeringen blev i bokstavlig me
Page 57 and 58: Denna teori utbredde sig längre ä
Page 59 and 60: Regeringen har visserligen inställ
Page 61 and 62: sig från den kortsynta politikern.
Page 63 and 64: ga upp en lika effektiv apparat som
Page 65 and 66: Kongsvingers fästning ut och sänd
Page 67 and 68: Med ett sådant utgångsmaterial va
Page 69 and 70: SJUNDE KAPITLET Övergångsperioden
Page 71 and 72: enligt uppgift skulle härska krigs
Page 73 and 74: det tyska bombflyget startade för
Page 75 and 76: över. Arbetarna utgör i dag det s
Page 77 and 78: Den flyende regeringens mobiliserin
Page 79 and 80:
Vi uppmanar alla våra medlemmar at
Page 81 and 82:
möda sig om att kasta tyskarna ut
Page 83 and 84:
Denna skrivelse har i det väsentli
Page 85 and 86:
Norges städer besatts. Själva ans
Page 87 and 88:
Under hela denna period härskade d
Page 89 and 90:
därför att de inte visste eller v
Page 91 and 92:
defaitistisk, fastän denna stämni
Page 93 and 94:
ens vacklande hållning. Den egentl
Page 95 and 96:
diga i ett land där det mot den ty
Page 97 and 98:
Beträffande ansvaret för kriget
Page 99 and 100:
ingen och överkommandot förde fö
Page 101 and 102:
kritiserat Chamberlain ryggade de i
Page 103 and 104:
gande. Kommunisterna i Sydnorge had
Page 105 and 106:
den 8 april och kom till följande
Page 107 and 108:
de hindra Tysklands viktigaste huvu
Page 109 and 110:
sammanpressade inom ett litet områ
Page 111 and 112:
De allierades kamp i Skandinavien h
Page 113 and 114:
litet knorrande över förskjutning
Page 115 and 116:
Under de omständigheter som förel
Page 117 and 118:
slaget den 3 juni stod i skarp mots
Page 119 and 120:
I ett tal den 22 juni gav stortings
Page 121 and 122:
Vi tackar alla som i denna tid gjor
Page 123 and 124:
nisterkrisen. - Eftermiddagssammant
Page 125 and 126:
KÄLLOR som använts vid utarbetand
Page 127 and 128:
Appendix Nils Kaare Dahl 1909-1996
Page 129 and 130:
de också konflikten som ett inbör
Page 131 and 132:
deltog han i IS-gruppens möten i N
Page 133 and 134:
och Sverige i kriget på den allier
Page 135 and 136:
Dahl betraktade deklarationen som g
Page 137 and 138:
som den varken representerade det n
Page 139:
skickades hem, vilket var fallet me
show all

NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?