NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv
NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv
NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Efter utrikesministerns redogörelse och en del upplysningar om den militära<br />
situationen, upplöstes sammanträdet kl. 13,30 och ett nytt stortingsmöte utlystes<br />
till kl. 18.<br />
Situationen var vid denna tidpunkt utomordentligt förvirrad. Ungefär en<br />
tredjedel av stortingets medlemmar var inte närvarande vid detta första sammanträde.<br />
Fyra ministrar och generalstaben hade stannat i Oslo. Medan stortingssammanträdet<br />
hölls besatte tyskarna huvudstaden. Hela den <strong>norska</strong> militärapparaten<br />
sprängdes isär. En glimt både av parlamentarikernas förvirring och<br />
det kaos som rådde inom den militära apparaten får man av statsminister Nygaardsvolds<br />
slutinlägg vid förmiddagssammanträdet i Hamar, som behandlar<br />
uppgivandet av Oslo, eller rättare sagt truppernas bortdragande från huvudstaden:<br />
”Jag får upplysa om att jag har varit tvungen att påta mig militärt ansvar.<br />
Chefen för Östlandske Luftvernskompani eller avdelning eller vad det heter –<br />
jag är inte särskilt hemma i det militära – major Tollefsen har kommit i förbindelse<br />
med mig, och kunde inte hitta eller komma i förbindelse vare sig med<br />
kommenderande generalen, med generalstabschefen eller med general Hvinden<br />
Haug eller med någon överordnad.<br />
Han sade att luftvärnet i Oslo var satt ur funktion och han frågade vad han<br />
skulle göra. Jag visste inte vad jag skulle säga, men jag sade – utan att ha militär<br />
kunskap och utan att kunna rådgöra med någon – att jag tyckte det var riktigast<br />
om han drog ifrån Oslo med kvarvarande styrkor och försökte förena sig med de<br />
trupper som general Hvinden Haug hade stående utanför Grorud. Men jag tilllade<br />
att om han ansåg att denna order var alldeles tokig, så bad jag honom säga<br />
ifrån till mig. Han sade att han tyckte det var en riktig order, och han skulle ta<br />
ansvaret. Men jag sade att jag toge ansvaret, på så vis att om han skulle få något<br />
klander borde det i första hand riktas mot mig. Men han lyckades inte komma i<br />
förbindelse med någon överordnad militär i detta land. Jag förstår inte hur det<br />
kan komma sig. Han sade att de hade skjutit ner fyra maskiner över Oslo, och<br />
nu ryckte tyskarna in och körde runt gatorna med lastbilar med påmonterade<br />
maskingevär!”<br />
<strong>Den</strong> militära förvirringen som var tillräckligt stor redan på grund av överfallet<br />
ökades ytterligare genom att major Vidkun Quisling över Osloradion sände<br />
ut ett meddelande om att det inte utsänts någon mobiliseringsorder. För att göra<br />
förvirringen fullkomlig också på det parlamentariska planet blev det regeringskris.<br />
Arbetarpartiregeringen använde pausen efter förmiddagssammanträdet till<br />
att avlämna sin avskedsansökan till kungen och hänvisade honom till Hambro<br />
som ny regeringschef. Vid middagstiden den 9 april stod alltså förvirringen på<br />
sin höjdpunkt.<br />
Kungen uppsökte Hambro och det ordnades ett gruppmöte för att diskutera<br />
regeringskrisen. Närvarande var kungen, kronprinsen, Mowinckel, Sundby, Mo-<br />
46