NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv
NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv
NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Den</strong>na skrivelse har i det väsentliga fått sitt svar genom den kungörelse som<br />
utgick från statsrådet den 17 april och som jag härmed sänder Eder i avskrift.<br />
Ni ser av denna kungörelse att jag har full förståelse för den nödsituation som<br />
fått högsta domstolen att ingripa för att bilda ett administrationsråd för de områden<br />
som är besatta av den tyska krigsmakten. Jag konstaterar också att detta<br />
tillfälliga administrationsråd inte på något sätt uppfattar sig självt som en regering,<br />
utan endast som ett hjälporgan för den civila administrationen under den<br />
tid som besättandet varar. Jag utgår som en självklar sak ifrån att alla <strong>norska</strong><br />
medborgare i de besatta områdena framdeles räknar sig som medborgare i den<br />
<strong>norska</strong> staten och alltså som hörande under min och den <strong>norska</strong> regeringens<br />
myndighet. Men den myndighet som administrationsrådet utövar är i väsentliga<br />
ting beroende av främmande makt, och utövas inte på mina eller den <strong>norska</strong><br />
regeringens vägnar. Jag måste därför förbehålla mig och den <strong>norska</strong> regeringen<br />
all frihet gentemot de åtgärder som rådet under denna tid kan vidtaga.<br />
Jag noterar att försvarsfrågor och utrikespolitik ligger helt utanför det som<br />
administrationsrådet sysslar med, och att således ingen annan norsk myndighet<br />
än den lagliga <strong>norska</strong> regeringen har något att säga i dessa angelägenheter.<br />
När Ni i Eder skrivelse till mig refererar till att representanterna för den tyska<br />
regeringen i Oslo hävdar att de icke längre kan ta initiativet till några förhandlingar<br />
med den <strong>norska</strong> regeringen, men samtidigt säger att de fortfarande fasthåller<br />
vid de krav som ställts i det tyska memorandat från den 9 april, vill jag<br />
därtill bara foga den anmärkningen att då föreligger det inte någon grundval för<br />
förhandlingar, i det att nämnda memorandum kom som ett absolut krav utan<br />
någon möjlighet för ändringar. Detta memorandum innehöll så vittgående krav<br />
på tysk bestämmanderätt över <strong>norska</strong> förhållanden – och gick dessutom ut på att<br />
använda Norge som redskap i Tysklands krig mot västmakterna – att det var<br />
omöjligt för en neutral och självständig stat att godtaga sådana villkor, <strong>Den</strong><br />
<strong>norska</strong> regeringen kan icke förhandla på annan grundval än att den tyska makten<br />
avlägsnas från landet.<br />
Eder anmodan om att Kronprinsen i radio skulle tala till norrmännen i de besatta<br />
områdena låter sig rent praktiskt inte genomföras därför att Kronprinsen<br />
inte har tillgång till radiosändare i dessa områden. Jag är naturligtvis enig om att<br />
folket inom de områden som är besatta av den tyska krigsmakten måste uppföra<br />
sig förnuftigt och icke företa sig några rättsstridiga handlingar. Men ingen kan<br />
vänta att jag eller Kronprinsen skall uppmana folket till lydnad mot tysk myndighet.<br />
Jag är viss om att mitt folk under alla förhållanden bevarar den fasthet<br />
som tillkommer norrmän, och upprätthåller sitt nationella sinnelag.<br />
Haakon.<br />
Johan Nygaardsvold.<br />
O. Tostrup.<br />
83