NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

detaljerat, och utan något liknande den omsorg som karakteriserade den tyska angreppsplanen. Avsikten var endast att sända skyddstrupper till de tre nämnda städerna. Expeditionskåren till Bergen hade fått uppbrottsorder, men då vi fick veta att tyskarna hade vunnit en 5:te kolonn-seger och hade befäst sig, blev den återkallad.” Detta är antagligen ett riktigt återgivande av engelsmännens brist på planläggning, och vad de väntade och hoppades skulle hända på en skandinavisk krigsskådeplats. Om tyskarna angrep söderifrån fick de emot sig en förenad norsk-svensk armé på 500,000–700,000 man. Mot denna armé måste de forcera sig fram i en terräng som militärt sett är en av de svåraste i världen. Engelsmännen kunde i en sådan situation inskränka sig till att ge sitt stöd på sjön och i luften. De var tvungna att följa en sådan strategisk defensiv linje och avvakta det tyska slaget, därför att England led brist på soldater. De måste manövrera på sådant sätt att de får de små ländernas soldater på sin sida. Följaktligen måste de ta hänsyn till de nationalistiska lidelserna, och vänta tills dessa känslor råkat i svallning på grund av ett tyskt överfall. Därefter måste de försöka möta överfallet tillsammans med den förut neutrala staten. Deras intresse för de små ländernas nationalism hade således inte ideella, utan solida strategiska rötter. Propagandistiskt kan en sådan strategisk linje givetvis utnyttjas till att vederbörande framträder som de små nationernas beskyddare. I Grekland ledde Englands defensivstrategi till stora resultat. I Norge gick det dåligt därför att man inte förutsett de tyska angreppsplanerna i hela deras räckvidd, och därför att det norska motståndet var för svagt. Hjälpen till Norge kunde därför inte sättas in snabbt nog för att förhindra sammanbrottet. Tyskland var nödgat att tillgripa offensiv på grund av sin instängda strategiska utgångsställning och de mindre ekonomiska resurserna. Det måste därför föra slagen mot England genom de små länderna och i motsättning till nationalismen i dessa länder, varvid dessa drivas i armarna på England. Englands principiella linje gentemot de små länderna har därför varit att inskränka sig till defensiven. För Norges del kom emellertid denna principiella linje i strid med blockadlinjen, och blockaden var det enda vapen med vars hjälp England kunde hoppas på att segra. Blockaden av Tyskland skulle bli både mera effektiv och lättare att genomföra om England kunde besätta ett brohuvud på Norges västkust. Men därvid riskerade England sin principiella linje för krigföringen i Skandinavien genom att det i så fall skulle få den norska nationalismen emot sig, och riskerade att i varje fall driva Sverige in i kriget på tysk sida. Den engelska flottans ståndpunkt contra de engelska politikernas neutralitetslinje kommer klart till uttryck i amiral Consetts bok: ”Vi skulle bara för tillfället ha förlorat i ekonomiskt avseende om Tyskland hade besatt Danmark, och Sverige hade allierat sig med Tyskland: då skulle den svenska och danska kusten ha blivit 8
fientligt territorium och Tyskland skulle lätt nog kunnat avskäras från all tillförsel av förnödenheter utifrån. Dess dagar skulle ha varit räknade.” Därför: ”To Sweden’s threat to join Germany, the proper reply, was: Join. To Germany’s threat to invade Denmark, the proper reply was: Invade.” (Det rätta svaret på Sveriges hot att alliera sig med Tyskland var därför: Alliera er. Och på Tysklands hot att invadera Danmark var det rätta svaret: Invadera!) Motsättningen mellan dessa två linjer gav sig uttryck i en inbördes kamp inom den engelska regeringen. Hela vintern 39–40 kämpade man om vilken politik England skulle följa gentemot Norge. Den aktiva krigspolitikens män bland de engelska statsmännen, Hoare Belisha och Churchill, var anhängare av ett aktivt ingripande gentemot Norge. Chamberlain och hans krets hade däremot mera öppen blick för Englands bristfälliga resurser och höll därför på neutralitetslinjen. Resultatet av denna dragning åt två håll blev att engelsmännen förde en så motsägelsefull politik gentemot Norge att de var nära att förlora bägge linjerna. 9
Page 1 and 2: [Nils Kaare Dahl] Harald K. Johanse
Page 3 and 4: Inledning Det följande är en oavk
Page 5 and 6: FÖRSTA KAPITLET Norges ställning
Page 7: förmågan att skaffa England subje
Page 11 and 12: perade. Att politikerna vacklade oc
Page 13 and 14: De norska nationalsocialisterna har
Page 15 and 16: från den mest fruktansvärda föri
Page 17 and 18: nytt den fasta linjen hos sina län
Page 19 and 20: TREDJE KAPITLET Norges utrikespolit
Page 21 and 22: handelsförhandlingarna var tyskarn
Page 23 and 24: esvarades nekande av utrikesministe
Page 25 and 26: Efter avslutandet av det finsk-rysk
Page 27 and 28: egen produktion försvårades. Om d
Page 29 and 30: det hemliga senatsmötet i dag… M
Page 31 and 32: FEMTE KAPITLET Den 8 april 1940 Tid
Page 33 and 34: Vid minutläggningen ställdes rege
Page 35 and 36: Om de norska diplomaterna, vilkas y
Page 37 and 38: sig. Att någon omedelbar fara av m
Page 39 and 40: SJÄTTE KAPITLET Tre dygns förvirr
Page 41 and 42: Den avgörande natten var det inte
Page 43 and 44: ovärdigt för oss och vårt folk a
Page 45 and 46: land, fick befolkningen inte något
Page 47 and 48: seid och Hambro. Dessa enades om at
Page 49 and 50: Avvikelser härifrån kommer att me
Page 51 and 52: ingen stol i hans enkla rum. Jag sa
Page 53 and 54: Den militära situationen då krige
Page 55 and 56: och regeringen blev i bokstavlig me
Page 57 and 58: Denna teori utbredde sig längre ä
Page 59 and 60:
Regeringen har visserligen inställ
Page 61 and 62:
sig från den kortsynta politikern.
Page 63 and 64:
ga upp en lika effektiv apparat som
Page 65 and 66:
Kongsvingers fästning ut och sänd
Page 67 and 68:
Med ett sådant utgångsmaterial va
Page 69 and 70:
SJUNDE KAPITLET Övergångsperioden
Page 71 and 72:
enligt uppgift skulle härska krigs
Page 73 and 74:
det tyska bombflyget startade för
Page 75 and 76:
över. Arbetarna utgör i dag det s
Page 77 and 78:
Den flyende regeringens mobiliserin
Page 79 and 80:
Vi uppmanar alla våra medlemmar at
Page 81 and 82:
möda sig om att kasta tyskarna ut
Page 83 and 84:
Denna skrivelse har i det väsentli
Page 85 and 86:
Norges städer besatts. Själva ans
Page 87 and 88:
Under hela denna period härskade d
Page 89 and 90:
därför att de inte visste eller v
Page 91 and 92:
defaitistisk, fastän denna stämni
Page 93 and 94:
ens vacklande hållning. Den egentl
Page 95 and 96:
diga i ett land där det mot den ty
Page 97 and 98:
Beträffande ansvaret för kriget
Page 99 and 100:
ingen och överkommandot förde fö
Page 101 and 102:
kritiserat Chamberlain ryggade de i
Page 103 and 104:
gande. Kommunisterna i Sydnorge had
Page 105 and 106:
den 8 april och kom till följande
Page 107 and 108:
de hindra Tysklands viktigaste huvu
Page 109 and 110:
sammanpressade inom ett litet områ
Page 111 and 112:
De allierades kamp i Skandinavien h
Page 113 and 114:
litet knorrande över förskjutning
Page 115 and 116:
Under de omständigheter som förel
Page 117 and 118:
slaget den 3 juni stod i skarp mots
Page 119 and 120:
I ett tal den 22 juni gav stortings
Page 121 and 122:
Vi tackar alla som i denna tid gjor
Page 123 and 124:
nisterkrisen. - Eftermiddagssammant
Page 125 and 126:
KÄLLOR som använts vid utarbetand
Page 127 and 128:
Appendix Nils Kaare Dahl 1909-1996
Page 129 and 130:
de också konflikten som ett inbör
Page 131 and 132:
deltog han i IS-gruppens möten i N
Page 133 and 134:
och Sverige i kriget på den allier
Page 135 and 136:
Dahl betraktade deklarationen som g
Page 137 and 138:
som den varken representerade det n
Page 139:
skickades hem, vilket var fallet me
show all

NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?