NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv
NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv
NielsKaareDahl,Den norska tragedin - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
har avslagits. Initiativet måste nu komma från norsk sida, Han fasthåller fortfarande vid sitt<br />
tidigare memorandum. <strong>Den</strong> härvarande tyske understatssekreteraren Harbicht från<br />
tyska utrikesministeriet har inför mig givit uttryck för detsamma. J ag har trott<br />
mig böra bringa detta till Eders Majestäts kännedom.<br />
Under tiden har jag från privat håll anmodats om att nämna för Eders Majestät<br />
att be Kronprinsen i radio rikta några ord till folket i de intagna områdena om<br />
att iaktta lugn och besinning och avhålla sig från sabotage och förstörelsehandlingar.<br />
Härom har det från olika framstående håll i Oslo riktats offentliga uppmaningar.<br />
Jag tror att det kunde vara riktigt och nödvändigt att folk inom de<br />
distrikt som intagits av tyskarna får en ny sådan uppmaning i de former och på<br />
det sätt som Eders Majestät finner lämpligast.<br />
I skrivelsen kräver borgerskapet och Arbetarnas Fackliga Landsorganisation<br />
att det inte ska föras något revolutionärt krig, eller för att använda deras älsklingsuttryck,<br />
de önskar inte kaos. Kungen uppmanas att, via kronprinsen, vara<br />
behjälplig med att hejda utvecklingen mot ett sådant krig.<br />
För att undvika att borgerskapets aktion i Oslo skall få karaktären av en öppen<br />
brytning, sökte det sanktion. En sanktion skulle betyda att kungen blev<br />
medansvarig i de åtgärder som borgerskapet i Oslo hade vidtagit. Följaktligen<br />
skulle han därvid godkänna det arbete som utförts för att bilägga konflikten. En<br />
sanktion kunde härigenom komma att betyda ett avskedande av arbetarregeringen<br />
och ett godkännande av en ny ämbetsmannaregering vid ett eventuellt<br />
biläggande av konflikten. Paul Berg hävdar mycket riktigt att administrationsrådet<br />
inte är någon regering därför att det inte har någon politisk funktion. Detta<br />
är möjligen av formellt juridiskt intresse. Men realiter verkade administrationsrådet<br />
som ett fullständigt ministerium med utpräglade överklass- och ämbetsståndsintressen.<br />
Bortsett härifrån har det i norsk historia funnits åtskilliga regeringar<br />
utan någon utpräglad politisk funktion. Hittills har ingen hittat på att kalla<br />
ministerier för administrationsråd. I det sista dekretet före upprättandet av administrationsrådet<br />
kallas detta också för regeringskommittén. Administrationsrådet<br />
är ett ministerium för samarbete med tyskarna, där tyskarna besatte utrikes-<br />
och krigsministeriet, medan <strong>norska</strong> ämbetsmän besatte de övriga taburetterna.<br />
Till att börja med satt de till och med formellt som samordnade ministrar.<br />
Paal Berg säger dessutom rätt ilsket till kungen att det bara beror på formaliteter<br />
att de två parterna inte kan förlikas. Nu föreligger en utmärkt grundval för fred.<br />
Då tyskarna redan hade gjort ett förhandlingsförsök är det nu kungens tur att<br />
sända ut en fredstrevare.<br />
I sitt svar fasthåller kungen väsentligen vid beslutet av den 17 april. Hans svar<br />
lyder:<br />
82