Vinlexikon / Vin Primeur Se Nouveau. Qualitätswein Den tredje lägsta kvalitetsklassen för tyskt vin. Är oftast halvtorrt, men finns även torra sådana viner. Quinta Portugisiskt gods/lantegendom. Recioto Vitt eller rött vin med sötma, gjort av druvor som fått torka, helt eller delvis, till russin. Från nordöstra Italien, i synnerhet Valpolicella och Soave. Reduktiv lagring Vin som lagras i tillslutet kärl (butelj, tank) så att syre utifrån inte har tillträde. Ger viner som behåller det unga vinets friskhet och aromer. Reserva Spansk/portugisisk kvalitetsbeteckning för vin. Ett spansk rött Reservavin måste lagras minst 36 månader, varav 12 på fat, innan de får lämna bodegan. Ett portugisiskt Reservavin måste vara 0,5 volym-% högre än den lägst tillåtna. Restsocker Det naturliga druvsockret i musten, som inte omvandlas till alkohol. Ju mer restsocker desto sötare vin. Retsina Grekiskt vitt vin som smaksatts med kåda från Aleppotallen. Riserva Italiensk kvalitetsbeteckning för vin. Robust Alkoholstarkt, strävt rödvin med inslag av torkad frukt, kryddor och örter. Rostad fatkaraktär Ekfaten rostas (torkas med värme) innan de används. Ger aromer av rostat kaffe, choklad, karamell, vanilj. Saignée Se Blöda. Sekt Tyskt mousserande kvalitetsvin. Sherry Starkvin från Jerezområdet i södra Spanien. Torrast och lättast är Manzanilla, sötast är Pedro Ximenez. Skalkontakt Se Maceration Solera Ett särskilt system där man gör partiell, upprepad blandning av viner, där de unga vinerna successivt blandas med äldre viner. Målet är att få en jämn kvalitet, där det inte ska märkas någon skillnad mellan olika årgångar. Solerasystemet används också för högklassig vinäger, för madeira och vid framställning av spansk brandy. Spumante Italienskt mousserande vin. Spätlese Tyska för sen skörd. Kvalitetsklass. Spätlese kan vara ett vin med sötma eller ett torrt vin med aning mer fyllighet, Spätlese Trocken. Starkvin Enligt svensk lag normalt ett vin som överskrider 15 volymprocent men inte 22 volymprocent och beskattas högre än övriga viner. Den högre alkoholstyrkan uppnås genom att tillsätta vinsprit i musten eller senare. De mest kända starkvinerna är madeira, portvin och sherry. Svavel/svaveldioxid SO 2 , bisulfit. Används på många sätt sedan hundratals år inom vinodling och vintillverkning. Används för desinfektion, skydd mot oxidation, ”broms” för jästakten, för att nämna några. Under jäsningen bildas naturligt litet svaveldioxid. Syra Fruktsyror, som kommer från druvan och som finns i vinet. Ger hållbarhet och frisk smak, under förutsättning av syran är balanserad (dvs. inte för hög eller för låg). Tanniner Polyfenoler som bl.a. finns i druv - kärnor, stjälkar, ekträ, teblad. På svenska kallas de garvsyror. Bidrar till röda viners hållbarhet. Kan vara mycket åtstramande i unga rödviner, men fälls ut som mognadsfällning med åren och vinerna blir mjukare. Tawny port Rött portvin som lagras på fat tills det får en ljust brun färg (ljust läderfärgad), och smaken är mild, behagligt söt. Bästa tawnyvinerna bär beteckning som 10 Years, etc. Terra Vitis En fransk organisation som riktar in sig på att utveckla ekologiskt hållbar praxis vid vinodling. Tenuta Italiensk vinodlande egendom. Terroir Ordagrant ”jordmån”. Används för att beteckna vinets typiska karaktär, som är beroende av jordmån, klimat och druvsort. Trockenbeerenauslese (TBA) Tysk kvalitetsbeteckning. Vin framställt av russinlika druvor, angripna av botrytis cinerea (ädelröta). Ger mycket söta, långlivade viner. Görs inte varje år, eftersom botrytis inte utvecklas regniga, kalla höstar. Urlakning Se Maceration. Ursprung Druvornas geografiska ursprung, dvs. vilket land, region, vingård eller mindre del av vingård. Regleras av lagstiftning vad som får anges på etiketten. Vegetativ karaktär Viner med kartiga, gröna toner. Orsakas av att druvorna skördas innan de blivit mogna. Vin Doux Naturel (VDN) Uppspritat sött vin från södra Frankrike. Spriten tillsätts tidigt i processen så att den naturliga sötman från musten bevaras. Vinifikation/Vinifiering Vinframställning, hela processen från druvornas ankomst till vinanläggningen till buteljering. Vinkooperativ Vinanläggning som ägs gemensamt av ett antal odlare. Druvorna levereras dit, vinifieras, lagras och säljs. Delägarna får betalt efter kvalitet på levererade druvor och intäkter på försäljning. Kooperativ vanliga i de flesta vinodlande länder. Vinmakare Person som ansvarar för framställning av vinet i vinaläggningen. Vino da Tavola Bordsvin ordagrant. Den enklaste klassen för italienskt vin. Vinpressning Druvorna pressas före jäsningen; alt skaljästerna pressas efter jäsningen. Vin santo Ordagrant ”heligt vin”. Görs av torkade druvor. Klassiskt toskanskt dessertvin. Varierar i söthetsgrad, beroende på producenten. Vintage Skörd eller skördeår. Vins de Table Bordsvin ordagrant. Den enklaste klassen för franskt vin. Vins de Qualité Produit Dans Des Régions Déterminées (VQPRD) Allmän europeisk beteckning för viner med ursprungsbeteckning (AOC, DO, DOCa, DOC etc). Vinstensfällning I vita viner ser det ut som små kristaller eller glassplitter. I rödviner och roséviner är kristallerna svagt rosa till mörkt röda. Vinstenskristaller kan också finnas på korkens undersida. Dekantera vinet före servering. Vinstenen kommer från de naturliga syrorna i vinet. Weingut Tysk egendom med vinodling. Winery Vinanläggning i första hand, också egendom med vinodling Winemaker Se Vinmakare. Öenolog Se Oenolog. 114
Detaljerad prislista Argentina 116 Australien 116 Chile 116 Frankrike 117 Grekland 118 Italien 118 Portugal 119 sPAnien 119 SydAFrika 120 Tyskland 120 Usa 120 Österrike 121 Portvin 121 Sherry 121 Avec 121 Bag-in-box 121 sÖtAviner 121 AlkoholfriAviner 122 Rosévin 122 Villkor 123
Change language