Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

BEHOVET AV EN UTVIDGNING AV BOSTADSSTATISTIKEN M. M.505»tt insamla och kontrollera de av vederbörande hyresgäster besvarade lågenhetsblanketterna.Skulle man gå längre och kräva uppgifter om exempelvis fukt, kyla, dåligadagerförhållanden o. d., torde man få använda sig av särskilt anställda och instrueradehusbesökare, såsom skedde vid Göteborgsundersökningen. Men ett dylikttillvägagångssätt torde komma att nästan tiodubbla arbetskostnaden per lägenheträknat. Enligt uppgifter, som benäget lämnats av chefen för Göteborgs stadsstatistiska byrå, drog den representativa bostadsundersökningen en totalkostnad av15 007 kr., vilket motsvarar 2-u kr. per undersökt bostad. Den kort förut anordnadeallmänna bostadsräkningen, som omfattade ett drygt tio gånger större antallägenheter, kostade 16 878 kr., motsvarande 0-21 kr. per lägenhet.Husbesökarnas mest maktpåliggande uppgift torde vara att uppmäta varje lägenhettill längd, bredd och höjd. Såsom förut nämnts, lägga emellertid de sakkunnigavid sina trångboddhetsberäkningar mindre vikt vid golvyta och luftrymdän på antalet i lägenheten ingående rumsenheter eller »eldstäder». Härvid understrykes,att, av skäl som förut angivits, hänsyn jämväl bör tagas till eldstädernasolika bostadsvärde, varvid t. ex. kök icke bör räknas såsom likvärdigt med bostadsrum.Härvid bör emellertid beaktas vad tidigare framhållits, nämligen att det finnesorter, där bostadsköket alltjämt utgör det största och viktigaste rummet i smålägenheten.Vid bedömande av därmed sammanhängande förhållanden är det av betydelseatt ha kännedom om arealen, och i de sakkunnigas tekniska terminologi erkännesicke såsom eldstad mindre rum än sådant om 9 kvm golvyta. Vidare må erinrasom, att i moderna lägenheter är det ofta totalarealen, som väsentligen bestämmerhyrespriset, och icke rummen, vilka röna inverkan av mängden av biutrymmen ochi övrigt kunna, såsom avgränsade medelst plattväggar o. d., jämförelsevis lätt förändrastill antal och form. Det finnes därför en tendens att ersätta hyresberäkningenper eldstad med sådan per kvm. Med hänsyn härtill torde ett större antalhusvärdar och hyresgäster äga mer eller mindre exakt kännedom om sina lägenhetersdimensioner, och i syfte att utnyttja denna kunskapskälla torde man å formulärenkunna avse visst utrymme för anteckningar om lägenhetens bruttoarealeller rummens längd, bredd och höjd, i den mån dessa mått äro för vederbörandekända.De sakkunniga betona, att trångboddheten icke bör mätas i ett enkelt boendetäthetstal(t. ex. antal boende per 100 rum), vilket ju särskilt med hänsyn till växlingarnaoch förändringarna av familjernas barnantal kan bli missvisande, utanböra de boende differentieras med avseende på ålder och helst även beträffande könoch civilstånd, liksom naturligtvis med avseende å ställning till familjen (familjemedlem,tjänare, inackorderad, inneboende). Från socialstyrelsens sida må framhållas,att därest ifrågavarande kategorier avgränsas enkelt och klart inbördes —så att t. ex. åldersuppdelningen inskränkes till att ange antalet personer över ochunder 15 år — det torde vara möjligt att, på sätt skedde vid 1912—14 och 1920års bostadsräkningar, på lägenhetsblanketterna införskaffa dylika specificeradeuppgifter om de särskilda hushållsmedlemmarna.Enligt de sakkunnigas mening böra de på detta vis erhållna trångboddhetstalensammanställas efter familjetyper, socialklasser, hyresbelopp och familjeinkomster.Så skedde ock vid 1912—14 och 1920 års bostadsräkningar. För att få ett mått påförhållandet mellan hyra och inkomst beräknades då den s. k. hyresprocenten,men de sakkunniga hålla före, att ett bättre socialstatistiskt indicium erhålles genomatt, såsom skedde vid den meranämnda Göteborgsundersökningen, beräkna dendel av inkomsten, som återstår, sedan hyran betalts. Socialstyrelsen vill gärnamedgiva, att en dylik med hänsyn till familjetyp och bostadsstandard differentieradinkomstberäkning erbjuder mycket av intresse och därför bör komma till ståndvid en blivande bostadsräkning. Men en i absoluta tal uttryckt inkomstrest synes