Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

BEHOVET AV EN UTVIDGNING AV BOSTADSSTATISTIKEN M. M.503och den allmänna inkomststandarden för olika familjetyper medför betydande ochtill synes omotiverade variationer omkring angivna genomsnitt (lägsta hyresprocent19-3 för familj om 1 vuxen och 2 barn, högsta 39-2 # för 2 vuxna och 6 barn).De sakkunniga ha också varit medvetna om, att bristfälligheter vidlåda de av demvid deras stickprovsundersökning använda minimistandards i fråga om bostad ochinkomst och framlägga även förslag till vissa förbättringar, varom mera i det följande.Den av de sakkunniga föranstaltade specialundersökningen har givit vid handen,att endast drygt /s av trångboddheten i Göteborg skulle enligt de för undersökningengrundläggande principerna vara att hänföra till ekonomisk oförmågapå grund av för låga inkomster, medan /» däremot skulle bero på andra orsaker,närmast förkastliga bostadsvanor. Otvivelaktigt erbjuder detta undersökningsresultatmycket av intresse såväl ur bostadsstatistisk som ur bostadspolitisk synpunkt,men bör det beaktas, att inkomstsiffrorna härröra från det goda året 1930 ochatt den sedermera inträdda arbetslöshetskrisen sannolikt åstadkommit högst avsevärdaförskjutningar i inkomstförhållandena. Ett annat undersökningsresultat, somlagts till grund för byggnadsprogram och subventionskalkyl för Göteborg, går utpå, att vid den av de sakkunniga tillämpade bostadsstandarden tillgången på mindrelägenheter (t. o. m. 1 rum och kök) skulle vara större än efterfrågan, medanmotsatsen vore fallet beträffande större lägenheter, varför en avsevärd nyproduktionvore erforderlig särskilt av bostäder om 2 och 3 rum och kök. Härtill kananmärkas, att den nedgång i boendetätheten, som ägt rum under senare år och alldelessärskilt under det sista årtiondet, väsentligen betingats av minskning i antaletbarn och inneboende i lägenheterna och hittills blott i ringa mån medfört övergångtill rymligare bostadstyper. Därest emellertid, oaktat den komprimering avbostadsstandarden krisen medfört, utvecklingen mot ökad bostadsrymlighet skullefortgå i det långa loppet, och då hushållens genomsnittsstorlek väl ej mycket tordekunna nedbringas över den nuvarande, låter det tänka sig, att de breda lagrensbostadsefterfrågan efter hand skall övergå från ettrumsbostäder till lägenheter om2 à 3 rum och kök, men är en sådan utveckling underkastad många hämmande faktorerav ekonomisk och bostadssocial art.Behovet av ny bostadssocial undersökning för hela landet. Den nu berörda Göteborgsundersökningenhar, som nämnts, närmast karaktären av en förstudie för enblivande riksundersökning. I fråga om denna går de sakkunnigas förslag ut på,att den hyresräkning, vilken, som förut nämnts, skulle äga rum mot slutet av innevarandeår, borde göras till en verklig bostadssocial undersökning, närmast av dentyp, som representeras av de av socialstyrelsen verkställda bostadsräkningarna föråren 1912—14 och 1920. Medan de sakkunniga beteckna dessa såsom för sin tidmycket värdefulla socialstatistiska undersökningar, uttala de, att den allmännabostadsstatistiken sedan dess följt en stadigt sjunkande kurva, representerad avhyresräkningarna åren 1924, 1926 och 1928, vilka lett bort uppmärksamheten frånde djupare sociala realiteter, som sammanhänga med själva de faktiska boendeförhållandena,och i stället fixerat intresset vid de mera ytliga marknadsfenomenenhyresbildning, ledighetsprocent o. s. v.Härtill vill socialstyrelsen, som bär ansvaret jämväl för ifrågavarande hyresräkningar,framhålla, att orsakerna till angivna utveckling ingalunda äro att söka inågon underskattning av bostadsstatistikens betydelse ur social synpunkt, utan attde bottna i inträdda förskjutningar på bostadsmarknaden och därmed sammanhängandeändringar i de bostadsstatistiska frågeställningarna. Medan vid tiden omkringvärldskrigets utbrott de kvalitativa synpunkterna dominerade och man genomdjupgående undersökningar, ofta förenade med uppmätningar av de särskildalägenheterna, sökte erhålla en möjligast ingående uppfattning om bostadstypernaoch bostadsvanorna för de mindre bemedlade, bragte krigs- och krisårens bostads-