Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

BOJKOTTLAGSTIFTNINGEN I NORGE561och främst genom en betydelsefull utvidgning av definitionen å själva bojkottbegreppet.Enligt den i propositionen använda ordalydelsen skulle under dettabegrepp innefattas endast själva bojkottförklaringen, d. v. s. uppmaning tillavbrytandet av de ekonomiska förbindelserna med den, mot vilken stridsåtgärdenriktades. Från högeroppositionen gjordes gällande, att en så formuleradlagbestämmelse allenast skulle medföra, att de offentliga bojkottförklaringarnaförsvunne, medan själva bojkotterna kvarstode. I den av stortinget antagnalagtexten är definitionen också omformulerad så att därav direkt framgår, attäven deltagande i ett beslut om bojkott eller annan medverkan för bojkottensgenomförande träffas av lagens ansvarsbestämmelse. Däremot har uttryckligenframhållits, att lagen icke träffar s. k. passiv delaktighet i en bojkott, d. v. s.den enskilde arbetarens eller näringsidkarens mer eller mindre frivilliga anslutningtill en bojkottaktion.Den i propositionen intagna bestämmelsen om att bojkott ej utan domstolensmedgivande finge företagas mot företag med högst fem arbetare, utvidgadesdärhän, att bojkott i anledning av tvist om arbetsvillkoren över huvudicke får anordnas mot arbetsgivare, som förutom familjemedlemmar (ellernärmare släktingar) sysselsätter högst tio arbetare.A andra sidan har bojkottdomstolen tillagts befogenhet att förbjuda bojkott,som anordnas på grund av delaktighet i en redan bilagd arbetskonflikt(s. k. hämndbojkott) eller för genomförande av organisationstvång eller förframtvingande av ett kollektivavtal, då krav därpå icke framställts av enmajoritet bland de berörda arbetarna själva, ävensom bojkott, som är riktadmot »tredje man» eller mot flottningsföretag, som har väsentlig betydelseför timmertillförseln till industrien. Den sistnämnda specialbestämmelsen ären från högerreservationen i utskottsbetänkandet hämtad detalj. Medtagandeav denna detalj liksom de övriga ovan angivna särbestämmelserna för smärreoch oorganiserade företag vittnar om att den ifrågavarande lagstiftningen,såsom från arbetsgivarsidan också uttryckligen framhållits, i främsta rummetgenomdrivits med tanke på förhållandena inom vissa speciella arbetsområden,där organisations- och avtalsväsendet ännu ej stabiliserats och merairreguljära stridsmetoder därför kommit att få en relativt stor utbredning(skogsarbete, handel och samfärdsel m. m.). För den egentliga industrienräknar man ej med att lagen skall få så stor betydelse.En annan skärpning av regeringens förslag består däruti, att organisation,som ingått kollektivavtal, gjorts ovillkorligen ansvarig för avtalsbrott, sombegås av föreningens medlemmar. I fråga om sådan olovlig bojkott eller annanstridsåtgärd, som icke innebär brott mot kollektivavtal, kan däremotorganisation undgå ansvar, därest det kan visas, att organisationen icke deltagiti aktionen och att den gjort vad i dess makt stått för att hindra lagbrottet.I samband härmed har föreskrivits, att varje organisation, oavsettvad dess stadgar eljest innehålla, skall äga befogenhet att utesluta eller frånunderstöd avstänga medlem, som deltager i otillåten arbetsstrid.Slutligen kan också nämnas, att stortinget strukit en i regeringsförslagetintagen-bestämmelse, enligt vilken en blockad, som utfärdats i samband med34—323254. Soc. Mtdd. 1931.