Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

OLYCKSFALL I ARBETE713arbetskamraten icke släppt sin ända av papperet. En bidragande orsak till olycksfalletsynes även vara det alltför ringa avståndet mellan tambourerna.Till minskande av riskerna för dylika olycksfall torde följande Åtgärder, varigenombl. a. avståndet mellan den färdigrullade och tomma tambourn blir större, böra beaktas:att diametern »D» på den färdigrullade tambourn hålles, med hänsyn till betryggandeklarning mellan tambourerna, inom lämpliga mått;att, där så är lämpligt, avståndet »A» mellan den övre och undre tambouren göres såstort som möjligt.Risken för indragning mellan tambourerna kan även minskas genom att båda givassamma rotationsriktning. (VIII 1- 15)Tröskverk.86. Vid tröskning av fröklöver användes ett helrensande tröskverk, vilket drevs aven 6 hkr elektrisk motor. Tröskverkets cylinderaxel, som roterade med 1050 varv perminut och var belägen c:a 1-2 m över golv, var på båda sidor av verket försedd med c:a20 cm långa utskjutande ändar, vara drivremskivan alltefter verkets uppställning kundeanbringas. I arbetet deltog gårdsägarens 14-årige son E. Då denne skulle luta sig nedför att från matarbordet taga upp nedfallen otröskad klöver, råkade han med högra handengripa tag om den utstående axeländan, varvid E., som bar handskar, fastnade medhanden å axeln och fick handens tumme svårt sargad.E. förbands på platsen och fördes därefter omedelbart till läkare, vilken hänvisade honomtill lasarett, där han emellertid senare avled på grund av tillstötande komplikationer.Olycksfallet torde helt få tillskrivas bristande skyddsanordning, och till förebyggandeav liknande olycksfall lämnades av yrkesinspektionen anvisning om axeländans inskyddande.( VII I t: 88)87. Vid tröskning av fröklöver på en mindre lantgård användes ett helrensande tröskverkav ändmatningstyp, drivet av en 7-5 hkr elektrisk motor. Tröskverkets cylinderaxel,som var belägen c:a 1-3 m över golv och roterade med 950 varv per minut, sköt ett styckeutanför stödlagren och på ena sidan så mycket, att tre remskivor kunde anbringas å dennaända. Arbetsgivaren matade själv tröskverket, och arbetaren J. var sysselsatt med attbära undan boss i en för ändamålet avsedd spånkorg. Härvid råkade hans högra armkomma i beröring med den utskjutande cylinderaxeln, som fångade J:s kläder och droghonom med runt. En från remskivan till skakaranordningen utstående krysskil tordemöjligen ha bidragit därtill.Arbetsgivaren uppfattade omedelbart det inträffade och stoppade skyndsamt verket genomatt kasta sig mot drivremmen, så att denna gled av remskivan på cylinderaxeln.Därefter tog han, för att påskynda verkets stannande, tre i närheten befintliga riskvastaroch kastade ned dem i verkets mataröppning. J. följde likväl med axeln runt ett flertalgånger, innan denna stannade. Han hängde då med kläderna fast vid axeln och hadeej mera kvar på kroppen än högra strumpan och några hårt åtdragna trasor om axlarna.Trots olycksfallets elakartade karaktär kunde vid en första undersökning inga svårareskador upptäckas på J:s kropp, varför han först påföljande dag fördes till lasarett. Därkonstaterades emellertid, att högra underarmen var bruten och att han fått ett flertalkontusioner å kroppen och fötterna, som varit utsatta för upprepade slag mot golvet.Olyckans verkan lindrades dock genom ett å loggolvet liggande halmlager, som mildradeslagen, samt genom att verket stannats relativt hastigt.Olycksfallet torde få tillskrivas den omständigheten, att axeln ej var inskyddad, varjämteJ:s bristande omtanke även torde varit bidragande.Till förebyggande av liknande olycksfall lämnades av yrkesunderinspektören anvisningom huru cylinderaxeln på lämpligt sätt skulle inskyddas. (VIII t: 84)