Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

LAGSTIFTNINGEN OM INDUSTRIELL ÅTERUPPBYGGNAD I FÖRENTA STATERNA771vikas, att i dessa utläggningar tagits hänsyn till sådana förhållanden som det rådandearbetspolitiska läget och det allt dominerande intresset av en ostörd arbetsfred.Tidigare uttalanden av NRA:s ledande män i de ömtåliga ämnen, varom här ärfråga, kommo därför att i viss grad präglas av opportunistiska synpunkter och voroknappast ägnade att befrämja en jämn och ostörd utveckling på det arbetspolitiskaområdet. Till den stämning av osäkerhet, som härigenom alstrades, bidrogockså den, 6om det förefaller, ganska allmänt utbredda föreställningen, att ett motsatsförhållandeexisterade mellan de bägge mest framträdande personerna i ledningenav NRA, nämligen chefen, general Hugh S. Johnson och hans juridiske rådgivare,Donald R. Richberg. Vid sammanställning av bägges uttalanden kundeutan svårighet konstateras vissa differenser, som icke begränsade sig till endastperiferiska frågor.Den farofyllda situation, som till följd härav hotade uppkomma, synes emellertidsenare i viss mån ha övervunnits genom en förändrad taktik från ledningens sidaoch en välbehövlig utbyggnad av själva organisationen. Chefen och hans juridiskarådgivare 6ynas ha beslutit att avstå från sådana uttalanden, som kunde bliva av prejudicerandebeskaffenhet med avseende å lagtextens tolkning, och differensernadem emellan synas till en viss grad ha utjämnats. I den förut omnämnda, avbägge gemensamt avgivna deklarationen av den 23 augusti 1933 rörande vissa omstriddapunkter heter det inledningsvis:»Den tydliga innebörden av par. 7:a kan icke förändras genom uttolkningar gjordaav vem som helst. Det tillkommer administrationens chef och domstolarna att tillämpaoch tolka lagen; ingen annan kan övertaga denna uppgift och en officiell tolkning kan ickebegränsas, rubbas eller upphävas genom att vem som helst tolkar en kod eller en överenskommelsepä sitt eget sätt.»Vidare har i enlighet med en den 5 augusti utfärdad kommuniké, upprättats enparitetiskt sammansatt central nämnd (National Labor Board) av sju medlemmarmed uppgift att pröva, sammanjämka och avgöra meningsskiljaktigheter och tvisterangående tolkningen av »blanket code» samt att skyndsammast bekantgöra sinabeslut. I anslutning till centralnämnden ha upprättats distrikts- och lokalnämnderi olika delar av landet.Om också genom dessa åtgärder den stora administrativa apparaten kunnat fåsatt fungera mera friktionsfritt, så torde dock utsikterna att få till stånd uppgörelsei tolknings- och tvistefrågor av mera djupgående och principiell betydelseknappast ha förbättrats. Innebörden av ett par dylika tvistefrågor angives i störstakorthet här nedan, utan allt anspråk på fullständighet.En särskilt stor betydelse tillkommer frågan om »open-shop», d. v. s. arbetsgivarensrätt att antaga och avskeda arbetare, oberoende av om de tillhöra organisationeller ej. I ett anförande den 29 juli 1933 förklarade general Johnsondenna rätt tillkomma arbetsgivaren enligt lagens tydliga mening, som icke vorei behov av närmare precisering. I koden för automobilindustrien infördes emellertidden 26 augusti 1933 på Johnsons tillstyrkan och efter dennes försäkran,att lagens bud därigenom icke träddes för nära, följande tillägg till föreskrifternai par. 7: a :»Utan att på något sätt försök göres till begränsning eller modifiering i tolkningsvägav ovanstående föreskrifter i lagen om industriell återuppbyggnad, må arbetsgivarna inomdenna industri utöva sin rätt att antaga, behålla och befordra anställda på grundval av individuellförtjänst, utan hänsyn till om de äro medlemmar eller icke av någon organisation.»Uteslutet är givetvis icke, att detta beslut dikterades av opportunitetsskäl ochär att beteckna såsom en eftergift åt arbetsgivarpolitiken inom automobilindustrien,ett antagande som icke motsiiges av NRA :s förklaring, att beslutet på intet sätt