Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

768 SOCIALA MEDDELANDEN 1933, NR 12kretsar eller utses bland utomstående industriledare, men i det stora flertalet falltillkommer ett antal (vanligen två eller tre) av NRA utsedda medlemmar utanrösträtt, i några fall även representanter för arbetarsidan, som likaledes utses avNBA, efter förslag av centrala skiljenämnden (National Labor Board) eller annorledes.1 Industriens egna representanter utses efter växlande grunder, ofta avvederbörande yrkesförening, i andra fall av NRA, eller på annat sätt. I det helagäller, att reglerna angående sammansättningen av styrelserna uppvisa en mångfaldvariationer inom olika näringsgrenar, huvudsakligen beroende på den gradav utveckling organisationen nått.De uppgifter, som tilläggas styrelserna, äro likaledes mycket växlande, menkunna väsentligen sägas bestå i att övervaka tillämpningen av kodernas föreskrifteroch avdöma klagomål över förseelser däremot resp. beivra överträdelser, attförmedla förbindelserna med NRA och framlägga förslag till ändringar och jämkningari samt tillägg till kodreglerna ävensom att verkställa erforderliga statistiskaoch andra undersökningar.III. Arbetarnas organisations -och förhandlingsrätt.Organisationsrätten enligt tidigare lagstiftning. Om återuppbyggnadslagen medrätta kan betecknas som den ur social synpunkt mest avancerade lagstiftningsåtgärd,som någonsin kommit till stånd i Förenta staterna, så gäller detta ickeminst med hänsyn till lagens betydelse för arbetarnas organisationsväsen. Lagenskapar en förbättrad rättsställning för arbetarorganisationerna dels indirekt genomlättnaderna i antitrustlagstiftningen och dels direkt genom att uppställafordran på vissa obligatoriska föreskrifter i koderna angående 1) rätt till organisationoch förhandling på kollektiv väg samt 2) förbud mot »yellow dog contracts»,d. v. s. anställningsavtal, genom vilka arbetarna förplikta sig att tillhöraorganisation bildad av arbetsgivaren (»company union») eller avstå från anslutningtill organisation efter eget val.Under Shermanlagen voro kollektivavtal åtminstone tidigare utsatta för riskenatt kollidera med de mot produktionsbegränsning och prisreglering riktade föreskrifternai lagen. I åtskilliga domstolsutslag finnas uttalanden, som impliciterikta sig mot kollektivavtalen såsom i vissa hänseenden oförenliga med det allmännasintresse och stridande mot antitrustlagstiftningen.Genom Claytonlagen förklarades visserligen fackliga organisationer vara lagliga,då de upprättats för ömsesidig hjälpverksamhet och på ett lagligt sätt fullföljdelegitima syften. 1 Dessa bestämmelser, vilka på sin tid hälsades av arbetarrörelsensåsom »a charter of liberty», voro emellertid alls icke ägnade att infria rörelsensförhoppningar, såsom också framgick av flera tolkningar meddelade av unionenshögsta domstol.Få ledande arbetarhåll och även en del andra kretsar har också tidigare råttden uppfattningen, att antitrustlagarna av domstolarna givits en tolkning, somsnarare verkat hämmande på arbetarorganisationerna än på de monopolistiska tendensernainom industrien. Vid prövning av organisationernas laglighet har,menar man, domstolen strängt hållit sig till lagens bokstav och begränsat sig tillfrågan, huruvida försök förelegat att uppställa hinder (»restraint») för interstatlighandel samt huruvida hindret varit »direkt och väsentligt». Därest såbefunnits vara fallet, har organisationen ansetts olaglig, även om dess egentligasyfte varit att tillförsäkra medlemmarna förbättrade arbetsvillkor. A andra sidanhänvisas till att så mäktiga industriella sammanslutningar som stål- och skotrusternaav högsta domstolen förklarats vara förenliga med Shermanlagen.1 Angående skiljenämnden se efterföljande.> Se Soc. Medd. arg. 1922, sid. 648.